Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 juli 1840, sida 1

JOAOA ———6—ä7——,e ende corruption vid valen. — l Öfverhuset ha schismer ibland Tories inträflat. Irländska Municipalbillen har erhallit andra läsningen, och ett af Ultra-Tories föreslaget amendement, att från den göra undantag för den orangistiskt sinnade corporationen i Dublin, blef förkastadt. 1 samma Hus har Ministeren i går åter segrat mot Ultra-Tories, i frågan om Canada-Billen, som, mot dessas amendement, gick till Comitn. Kiel, den 7 Juli. I dag har Ryska Kejserl. Angfartyget Bogatyr ånyo ankommit hit, och medförde Storfursten Constantin. Det berättas för säkert att i dessa dagar en Rysk flotta, bestående af 1 fregatt och 4 smärre skepp skola hitkomma. Darmstadt, den 2 Juli. oförmodadt har Storfursten Thronföljaren af Ryssland beslutit i öfvermorgon afresa. Han tar vägen öfver Bad Ems till Petersburg. Det säges att orsaken till hans hemresa är Kejsarens afsigt att i hans sällskap besöka Södra Ryssland. Händelserna der, men synnerligast på Caucasiska gränsen, der på senaste tiderna Ryska vapnen ej varit gynnade med framgång, skola härmed ega sammanhang. Brannschweig. Oroande berättelser om regerande Hertigen, till och med om hans död, hafva kommit i omlopp. Handskrifna placat hafva varit anslagne; och det tyckes som om det arbetas för den tördrifne Hertig Carl, Hertigens broder, som icke skall sakna parti. Huru står det till i landena? D. 7 Juli är Hertig Wilhelm återkommen fran Italien. HANNOVER. Med värdig consequens har Andra Kammaren (de Deputerade) vid i 3:dje omröstningen den 2 Juli. antagit den nya, alltför mycket kända, grundlagen. NEAPEL. En, som det ser ut, officiell artikel låter förmoda svafveltvistens snara biläggande. Andra underrättelser påsta att dermed hvarken skall gå fort. eller hunnits längt. Imellertid är hela flottan utrustad, troligen med bestämmelse till Sicilien, dit Konungen sjelf återigen begifvit sig den 27 Juni. i ORIENTEN. Enligt underrättelser från London synes Orientaliska Conferencen nåra sin upplösning. Egentligen existerar den allaredan icke mer, och de ömsesidiga communicationerna, som ännu sammanhålla de sex makternas Ministrar, hota att afstanna. Den Ryska, Herr v. Brunnow, hittills oändligt verksam, tyckes hastigt blifvit alldeles likgiltig för underhandlingarne; och kölden mellan Engelska och Ryska Cabinetterna snarare tillän aftaga. Med allt sitt agg mot Frankrike låter Lord Palmerston sina Colleger föra honom Franska ideerna närmare: och lätt torde hända att han ändteligen börjar finna det rättaste sättet att lösa Turkiskt Egyptiska frågan, är att låta de begge tvistande directe underhandla med hvarandra. — På ett yttrande i denna riktning, berättas Ryska General-Consuln i Egypten, Grefre v. Medem,. hafva svarat Paschan. att detta icke kunde leda till någonting. Imellertid ämnar Paschan ändå till Constantinopel afskicka SamiBei såsom underhandlare; Paschan tror, efter de honom derifrån tillkomna underrättelser, att numera hans fordringar blifva honom beviljade. Han har uppdragit Sami Bei, att i detta fall, erbjuda åt Porten 50.000 man till hjelp, under Ibrahim, och att försåkra att Turkiska slottan i Alexandria, äfvensom Paschans egen, på första vink skall begifva sig till Constantinopel. Alexandria, den 20 Juni. Den 16 afoick Sami Bei, med ett Angfartyg, för att öppna directa underhandlingar med Porten, hvarvid utsigterna äro goda sedan Chosrew Pascha blifvit aflägsnad. — Till Syrien afsändes betydliga förstärkningar, en del af flotfan ditgår och medförer landtrupper: dessa äro der ytterst nödvändiga, sedan insurrectionen i landet utbredt sig och vunnit styrka. Utom Beirut äro nu också Sidon och andra Syriens platser angripna af landets befolkning. Väl har Mehemed Ali lyckats att förmå Emiren Beschir, Drusernas Höfding. att nedlägga vapen; men Maroniterna fortsätta fiendtligheterna. Underrättelserna från Turkiet förmäla om alltjemnt tilltagande oroligheter i Servien, Albanien, Bosnien, öfverallt der Christen och Turkisk befolkning lefver blandad. Fanatism är väl icke enda driffjädern : Mehemed Alis och andras Emissarier göra sitt. Men om, å ena sidan, olägenheter, ja vådor, deraf kunna uppkomma för Porten, så kan Syriska Insurrectionen blifva för Mehemed Ali lika besvärlig; och det är ej utur vägen att förmoda, det den af Porten underblåses. — Sannolikt torde dessa rörelser dock leda så mycket förr till en förlikning emellan Turkiet och Egypten, som derjemte dei stora