Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juli 1840, sida 1

i l —2—— ste kallas in. Denua omständighet har föranledt till CHosrews förvisning till hårussa. Underråttelserne från Albanien äro oroande, äfvensa fran Bosnien, dit inom en vecka 3 StorHerrliga Commissarier afgått. De der rädande vilja ej erkänna Hattischerif af Gylhane, hvilken förordning ej anstår det fanatiska partiet; de fortsara således att styra på gamla sättet. ENGELSKA OSTINDIEN. Calcutta, den 15 April. Att kriget mot China tyckes icke vara utan betänkligheter, visar sig deraf att endast få trupper frän Bengalen användas dertill. Man väntar nemligen att detta krig kommer att leda till en ny confederation, den Nepaleserna börjat bilda med alla Nordlodiska furstar, och som endast blifvit förlamad, då Engelamännen intogo Kabul. Imellertid bar tvisten med China åstadkommit det goda, att Theculturen vunnit lif i Assam, der Regeringen gynnar den genom en inrättning, som skall lemna både theplantor, redskaper och arbetare. — Alven har Regeringen anbefallt driftig och vidsträckt bearbetning af de för 2 är sedan upptäckta stenkolsgrufvorne på kusten vid Tenasserim, af hvilkas afkastning den ämnar begagna sig vid kriget mot China , som tros blifva laångvarigt. DANNEMARK. Köpenhamn, den 3 Juli. I går öfverlemnade, efter erhållet nädigt tillstånd, en Deputation från Köpenhamns Borgare-Representanter till H:s Majeståt den lyckönsknings-adresse de beslutit, och den Berlingska Tiduingen samma dag upptog. Det väsendtligaste stället i den lyder så: I den beredvillighet, hvarmed Eders Majeståt genast vid Dess uppstigande på throneu hastat att uppfylla Communens begäran , att genom af densamma valda män ordna sina angelägenheter och förvalta sina economiska angelägenheter, hafva de trott att böra se Eders Majestäts erkännande af borgerliga frihetens vigt för Statslifvet, och Ers Majeståts föresats ati äfven snart förunna Nationens samlade Representanter en beslutande medverkan, saväl uti lagstiftningen i allmänhet, som ock i synnerhet uti hestämmandet af Statens inkomster och utgifter. Åldre tilldragelser i Eders Majestäts lefnad hafra mäst styrka oss alla i detta förtroende till E. M. Derföre äro alla Medborgares ögon med spänd uppmärksamhet fästade på det Rad utur Folkets sköte, som snart nu enligt Eders Maj:ts befallning skall sammanträda för att attryeka Folkets önskningar och förhoppningar. Detta Folkrad kommer säkerligen att visa siv värdigt det förtroende, Nationen skänker det; men det tillkommer dock äfven Representanterne af den vigtigaste Communen, att fritt och utan förbehall uttala hvad som rörer sig i Folket, och särskildt i Hufsudstaden.? — Konungen svarade härpå: Jag har orsak att tacka Köpenhamns Representanter för de lyckönskningar de framföra till mig. och för den erkänsla de för mig yttra för den skänk jag gjort staden medelst den nya communallagen: men när de begagna detta tillsälle att inblanda politiska betraktelser och att anhalla om ändringar i Statslörfattningen , så torde de väl öfverskrida hvad deras committenter, Köpenhamns goda borgare, at dem vänta. Jag bar i detta ögonblick emottagit en adresse af ett stort antal af Köpenhamns bästa borgare och inränare, författad i en hel annan anda. I mitt öppna bref af den 3 December f. å. har jag yttrat mig öfver de förbättringar, dem jag först och fråmst ville företaga i förvaltningen, men dessa fordra tid och öfverläggning. Jag vet att det inom och utom Borgare-representanternas krets finnes Individer, som jemnt klaga att intet göres, att Statens financer icke äro ordnade; sådant tjenar endast till att försvaga förtroendet mellan Kung och Folk. Grd ske lot! att det ej haft stor verkan: men önska mäste jag, att Borgare-representanterne alltid betånka den sanningen, att förtroende till Konungen är nödvändigt, och att alla förbättringar som man vill önska, fordra tid. Det fägnar mig att jag funnit den lägliga stunden att skänka Köpenhamnska Communen den friare författnivgen, och Herrarne lära vara personligen förvissade om min bevågenhet och nådDen andra adressen, den Konungen nämner, och som till underskrift var utlaggd i Gyldendalska Bokhandeln. har blifvit underteknad af 1145 kungliga undersåter (till mycket stor del Embetsmän). och står åfven aftryckt i Tidningen. Den yttrar sig ice ke mindre för nödvändigheten af en högre organisk folklifveta utveckling i närvarande tid. men med vida bestämdare försäkran om förtroende till Kungens allrabögsta vilja, och med ogillande af hvarje missbruk som med friheten bedritves. — På denna adresse gaf Kungen följande svar: Det är för mitt hjerta ett behaf att tacka de många goda Köpenhamns Borgare och Iuvånare för de önskningar, Herrarne låtit tillkomma mig i en adresse i anledning af min kröning. Jag kan ej tacka enhvar af Herrarne särskildt : derföre har jag bedt dem,