Utrikes Nyheter. ENGLAND. I on, den 26 Juni. I högtidlig audiens öfverlemnade Furst Dolgorneky d. 22 d:s åt Drottningen en skrifvelse från Kejsaren af Ryssland, innehållande lyckönskan till Hennes räddumg utur, dödsfaran. Den 23 d:s förklarade Lord Melbourne i Öfverbusetpå Marquisen af Londonderrys fråga, att Sir Lacy Evans at Spanska Regeringen erhallit ett bestämdt löfte om betalning af Britiska Legionens fordringar. — Derpå gjorde Marquisen af Westmeath en motion om föreläggande af vissa Documenter, hvilka skulle lemna upplysning om en Irländsk Catholsk Prest OReillyhandlingssätt, som det påstods Regeringen skulle öfverskylt, ehuru olagligt. Motionen bestriddes af Lord Normanhy, och afslogs med 19 röster mot 18. Den 20 förekom rättegången mot Courvoisier, anklagad för mordet å Lord Russell. Han har blifvit förklarad brottslig, och dömd till döden. Det som gjort utslag i saken, är upptäckten af det saknade silfret, hvilken tillkommit på märkvärdigt sätt. En annonce, nemligen, om silfret hade ntur en Londonsk Tidning blifvit upptagen i en Parisisk, och Redacteuren af denna hade tagit sig anledning (hvaraf? skall man tro på andans ingifvelser?) bifoga den reflexionen, att då Courvoisier vore utländning, silfret sannolikt vore deponeradt i något af Londons värdshus, l:allet af främmande. Denna paragraph kom att läsas af Herr Vincent, associerad i Fransyska Värdshuset I-IIotel de Dieppe, i Leicester-Place. Leicester-Square, och han gjorde värdinnan uppmärksam derpå, hvilken genast drog sig till minnes, att Courvoisier, som fordom tjenat hos henne såsom uppassare under namnet John, helt kort före dagen då mordet begicks, till henne lemnat ett paket i brunt papper, med tillägg att han på Tisdag skulie aterkomma för att hemta det. Han kom icke, och paketet blef liggande utan att man vidare brydde sig dermed, ända till dess den berättade annoncen gjorde värdinnan uppmärksam. Vid förhöret den 18 uppgaf Frn Piolaire alla dessa omståndigheter, och derjemte att, först sedan hon läst annoncen, hon öppnat paketet i tvenne af henne namngifne personers närvaro, och deri förefunnit några silfvergaskar och skedar. ett par strumpor, en lur och en jacka: äfren utsade hon, att hon blott känner den anklagade under namnet John (Jean), och så ledes ej vetat att det varit honom man beskyllde för mordet på Lord William Russell. — Anda till upptäckten af silfret ansågs allmänt Courvoisier för oskyldig: och han sjelf hyste största tillförsigt att blifva frikänd. — Nu är han fälld. efter en öfrerlägening af Juryn, som räckte I timme 25 minuter, bvarpå Ofverdomaren afkunnade dödsdomen. Penna tycktes intet intryck göra på Courvoisier. — Återförd till fängelset har han der aslaggt en utförlig bekännelse att det varit han som föröfvat mordet. — Det säges att afrättningen skall för sig gå den 6 Juli. En stor del af Plenum den 23 i Underhuset upptogs af diskussionen öfver en motion af Herr Fitzroy Kelly, om afskaflande af dödsstraff för alla brott; utom högförräderi och mord. Redan har den fordna barbariska Engelska Brotfmålslagen, som innehöll 200 fall der dödsstraff var stallgadt. undergått högst betydlig mildring. så att Engelska lagen nu inskränker dess tihämpning till 16 fall. Herr Ewart understödde motionen, för hvilken sjelfva Ministern Lord John Russell, dock ej helt och bållet, yttrade bifall. Iutre--ant var Ministerns uppgift, att antalet af verkställda död-domar i England varit är 1838, 6 — och är 1839, 11. — Tillständ till Billens inbringande erhölls, hvilken Herr Kelly tillkånnagaf att han ämnar på det kraftigaste arbeta för i denna Parlaments-session. Ultra-Tories läto derpå genom Herr Plumptze göra ett nytt af sina åtidtals förekommande anfall på Catholicismen i Irland. Denna gång åsyftade det att undandraga Catholska Prestseminariet i Maynooth i Irland det bidrag det af statsmedlen åtnjuter. Efter beröm för denna inrättning, afslogs med 142 mot 42 röster motionen, Si hvilket beslut åfven Sir Robert Peel och flere Tories deltogo, på den grund, att understödet är beviljadt genom tvenne parlamentsakter, ännu egande laga kraft: och emedan Seminariet blifvit inrättadt från början i ändamäl att förekomma Presternes utbildning utomlands, särdeles i Fraukrike. Vid Pleni slut väckte Lord Charles Fitzroy fråga om nedsättande af en Commission till utlåtandes feifvande öfver de besvär som blifvit anförde på Joniska Öarne mot dervarande regering. Naturligtvis satte sig Ministern, Lord John Russell. emot förslaget, och begagnade hufvudsakligen argumentet bristande mognad för att försvara den styrelse som varit, är och blir på nämnde åar, tilläggande att behofvet af en viss discretionät makt hos regeringen på dem nyligen blifvit styrkt, vid anledning af den i Grekland upptäckte samman