Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juli 1840, sida 2

— -———— — —— Iecharge-betänkandet söredrogs Onsdagen den I:ste hos Ridd. och Adeln, Borgareoch Bonde-Stånden. Uti de två sistn. Stånden blef det utan votering återremitteradt, i ändamål att från Utskottet erhålla ett bestämdt omdöme och tillstyrkande. — I Bondeständet antogs på framställning af Sven Heurlin att betänkandet borde i sin helhet föredragas, hvarefter Heurlin i ett skriftligt anförande skarpt recenserade Konungens rådgifvare, och slutligen yrkade, att betänkandet mälte äterremitteras , så att Utskottet kunde tillstyrka Rikets Ständer att, med stöd af 107 Regeringsformen , hos Konungen anmäla sitt missnöje med de radgifvare, emot hvilka så mänga anmärkningar förekommit, och anhålla att de af desse rädgifvare, som funn äro qvar i Statsrådet, måtte derifrån aflägsnus. I samma syftning yttrade sig flera ledamöter och deribland Per Sahlström, med det tillägg, att Rikets Ständer äfven måtte hos Kongl. Maj:t anhalla, att de ifrågavarande rådgifvare ej mer måtte brukas i statsens tjenst eller ätnjuta nägon pension. Deras yttranden bifräddes af de fleste bland Ståndeis ledamöter, och återremiss yrkades allmänt. Ruwerg trodde likväl att Ständet borde bifalla Utskottets betänkande, och göra den deri åsyftade anmklan enligt 107 5 mot de af de gamla radgifvarne, som ännu sitta i Statsrådet, samt åberopade Friherre Kantzows reservation, men ville likväl icke motsätta sig återremiss. Bengt Gudmundsson citerade deremot 56 Regeringsformen, i mening att det tillkomme så väl KonstitutionsUtskottet som andra Utskott, att bereda ärenderna och gifva sitt utlåtande, hvilket här felades, och då Talmannen slutligen framställde proposition på återremiss, an togs den enhälligt. — Hos Borgare-Ståndet lära en hel hop nya anmårkningar blit-it framställda och åtföljde återremissen. Hr Petr var, nu som alltid, den mest glänsande af Talarne. Betänkandets läggande till handlingarne yrkades endast af Hr Lagergren och Hr Gezelins. — På Riddarhuset fortfor debatten ännu den 3:dje. och troddes icke samma dag kunna bringas till slut. — Bevillningsutsk. betänkande, om brän vinsbränningen , återremitterades hos Bondeståndet i Onsdagens plenum, efter en mängd skriftliga anföranden, hvaraf alla gingo ut på. att antingen en friare bränvinsbränning, utan beroende af någon viss tid, måtte meagifvas. eller ock att det måtte förblitra vid den gamla förordningen. — Konstitutions-utskottet lärer genom votering fattat tvenne vigtiga beslut i Representations-frågan, neml. 1:0 att valbarheten till Representant icke skall bero af Stånd , samt 2:o att valet skall ske endast till En Kammare, som sedermera fördelar sig i två rådplägande Kamrar, hvilka hear för sig fatta beslut (såsom i Norrige). Detta sednare beslut berodde af den förseglade sedlen. Endast 17 Ledamöter voro dervid i Utsk. tillstädes. — Konstitntions-utskottet har nu inkommit till Riksstånden med sina förslag dels om årliga Stats revisioner, som ej så öfrerstiga två månader, dels om Indragningsmaktens afskaffande. — Uppå förekommande anledning, har Regeringen tillåtit att en hvar, som hos Tullkammaren å Nederlagsort sig anmäler, må derstädes på Nederlag, under egen vård, upplägga och handhafva ifrån niländsk ort i Riket införda oberedda Räf-, Utteroch Lo-skinn, under vilkor att inkommande och utgående rekognitions-afgifter för dem erläggas , samt att egaren aflemnat en med godkänd borgen åtföljd förbindelse att, för hvad de inkomne skinnen icke kan genom Tullkammares betyg styrkas vara exporteradt inom ett år efter upplagsdagen, betala ulla tullumgålder, dock med rättighet att återfå len för samma qvantitet erlagda utgående nederagsrekognition. .H. OT lg ng Grrr AA