sdragit sig på jagten.— Vid afsättningspåföljd har blif vit befalldt alla i Belgrad uvarstannade Råder och Se natorer, att hegifva sig till residencet Kragusewaz. voesterreich. Beobachter berättar från Constantino pel, under d. 3 Juni, att Porten, till följd af de i Ser: vien mellan Fursten och Folket uppkomna stridigheter, beslutit ditsända Mussa Effendi, såsom Commissarius hvilken äfven dit afrest från Constantinopel. ORIENTEN. Såsom en anledning att anse Orientaliska sakerna nära sitt afgörande, berättas från Wien, att Österrikiska Flottillen, omkring 20 segel stärk, skall aftaklas. Den fruktade Hafiz Pascha (som commenderade i det för Porten olyckliga slaget vid Nisib) är återkallad till Constantinopel. I ett bref till sitt dervarande Ombud ytt. rar han, att utom Stor-Herren och mina fiender vet ingen annan än Gud och hans Prophet, om denna kallelse är en befordran eller en onåä. Directa brefven från Constantinopel af den 3 Juni, äfvensom Tidningar från Turkiet af d. 30 Maj med noticer af d, 28:de, innehålla intet rörande Chosrew Paschas afsättning. i Frankrike synes hafva bestämdt försåkrat Mehemed Ali om sitt beskydd, så att han anser sig viss om att få behålla alla de länder han verkligen innehar. Deremot säges han vara benägen att åt Fransk occupation öfverlemna ön Candia, den Franska Politiken åstundar såsom ett medel till stadgande af sin plan att hålla väldet öfver Medelhafvet i sina händer. Att samma förslag blifvit åt Porten gjordt af England, känner Paschan af Egypten, och kan ej med likgiltighet se denna sednare, honom mindre gynsamma, makt komma i besittning af Candia, som är Paschans länder så nära liggande. — Såsom vanligt, ordas om Paschans benningförlägenhet; en annan gång regnar väl guld i berättelserna. Vissa tillämnade hardhändta financerön omtalas från Syrien ; men de skola hafva misslyckats, eller Ibrahim Pascha ej vägat så valdsamma steg: FÖRENADE STATERNA i Norra AMERICA. Klagan fortfar att merkantila förhällantlena icke änhu vilja återkomma i tryggadt skick. Man är emellertid i atskilliga af Staterne betänkt på att förebygga förnyandet af Finance-crisen. Bland annat är i god tid i Pennsylvanien en lag antagen, den 20 Maj, som gör alla Egare af Bankactier personligt ansvarige för den summa de i dylika besitta; och vidare stadgas, att alla Banker, hvilka den 15 Januari 1841 icke åter börja sina betalningar i klingande mynt, skola förverka sina privilegier. Deremot tyckes den allmänna Faillite (Concurs-lagen) som blifvit föreslagen i Förenta Staternas Congress. hafva mött svårigheter. Man påstår att Regeringen i Washington beslutit, att genom Indianer låta underhandla fred med Seminolerna, då det fortsarande kriget medtager ofantligt penningar och menniskor. MEXICO och TEXAS. Numror af Tidningen Ceusor, från Vera Cruz af d. 25 Februari, förmäla att Mexicanska Regeringen inalunda har för afsigt att erkänna Texas säsom sjelf ständig Stat; tvertom gör den stora ansträngningar att återeröfra den affallna provincen. Till den ändan skall General Aristas corps, hvilken förtöljt federalisterna till bära gränsen af Texas, erhålla förstärkningar från Sö dra delen af Mexicanska Republiken. Redan i November hade Regeringen beslutit använda 6000 man under Arista, jemte en hetydlig corps Indianer, mot Texas der Federalisterna funnit understöd ; men planen kunde då ej verkställas, emedan dessa och Texinnerne förlaggt kriget in på Mexicos eget område. Jemte Önskan att återvinna Texas. hvilken är allmän hos Mexicanerna. yttra de en liflig åtrå att medverka till afskaffande af slafveriet : hvilket i Texas funnit ett nytt stöd. Denna stat har med oredlighet handlat, da den väl i sin constitusion förklarat Slafveri och Slafhandel för piratorie och underkastade straff som sådant, men deremot tillåta, att dei Texas inflyttade Colonister der få behålla egande rått till sina Slafvar. FRANKRIKE. Allmänna uppmärksamheten har erhällit en ny väckelse genom en af General Berthegene utgifven skrift. Generalen, en af gamla Armeens utmärktaste och mest aktade officerare, har deri yttrat sin mening att endast förräderi varit orsaken till Franska härens nederlag vid Waterloo, och sökt styrka för påstäendet genom anförande af bestämda facta. Brefvet har föranledt reclamationer af Marskalken Grouchy, som commenderade rererseorpsen, hvars uteblifvande vållade slagets förlust; och Generalen har förklarat att han för Maärskalken hyste största högaktning och ej lade honom något till last; deremot — såvida man kan dömma af berättelser, utan att hafva sett brochuren -synes Generalens tillmälen träffa nu aflidne Generalen Lesenecal, som lär varit Chef för Grouchys Generalstab under kriget 1815. Lesenäcals neven säges ämna åklaga skriften, och vid eti dylikt tillfälle står att förmoda att intressanta upplysningar fram komma, som omsidor skola yppa huruvida skamliga machinationer åt verlden beredt dess nuvarande samhällsskick. Förhandlingarne kunde det vara å-propos att uppskjuta till den tid då Napoleon , såsom lik återvänder till Paris, det han 1815 af yttre, och i synnerhet inre, fiender blef nödsakad öfvergifva. Frankrike och andra länder också, ha dyrt fått betala experimentet. ———————