Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juni 1840, sida 2

oo fe båiargg og mnaderues betäckande blefvo på stället subscriherade. Den märkligaste nyheten från London är den, att Irländska Registrerings-Billen, den Lord Stanley inbringat, och den Ministrarne på alla sätt, och vid ofta förnyade tillfällen, motsatt sig. nu omsider förekommit i Underhuset. som dertill formerat sig i Committe, till ulgörande. Genast vid förSta clauseln, töreslog Lord Morpeth, ett amendement mot densamma, hvilken innebär hafvudmedlet att ernå hela Bislens syftemål. Detta utgar på att systematiskt binda sjelfva Registreringen och den rösträttighet som af den beror, vid en sådan mångd villkor, att på högst möjliga sätt det skall försvåras för den töga förmögne och för den ringare folkklassen att göra sin rösträttighet gällande. Elfva olika villkor skola uppfyllas för att en person skall erhalla plats a röstningsregistret; hvarje är skall en revision företagas af Assisting Baristers; och dessutom skall enbhvar ega rättighet att medelst en blott anmälan, utan all specification af skäl, bestrida rösträttigheten för hvarje a Registret upptagen Votant. — För att undanrörja denna procedur, hvilken måste leda till chicaner utan all ända, föreslog Lord Morpeth. att i och med detsamma en persons rösträttighet blifrit erkänd och upptagen i Valregistret, detsamma endast får bestridas på nya skäl (andra än dem som möjl. förut blifvit antörda mot rättigheten) ända till den röstberättigades död, eller i händelse af svek eller förfalskning. Lord Stanley (bilens upphiofsman) angrep detta amendement med mycken häftighet, under förklaran att hans afsigt ej vore att omintetgöra utöfningen af rösträttigheten i Irland, utan blott att bibehålla den i dess renhet. Herr Sheil utvecklade ej mindre lifligt sina skål till stöd för amendementet. I Debatten deltogo aZ Torysidan Herrar dIsraeli, Jackson och Sir E. Fugden, samt Herr Macauley å den ministeriella. Resultatet blef, att kl. 123 på natten Lord Morpeths Amendement blef antaget med 296 mot 289. alltså med en. ehuru svag pluralitet af 7 röster. Genom denna utgang är Stanleyska Billens lifsprincip dödad, hvilken väsentligen lag i första elauseln. — Imellertid öfsergaf Lord Stanley ej sitt verk, ntan begärde att Con mitkn skulle den 22 fortsätta sin öfvorläggning: men Lord John Russel gjorde praxis gällande. enligt hyilken Regeringens föreslagna mått och steg ega företrädesvis rättiglten att komma under öfverläggning. Häröfver tvistades till kl. efter 1, utan att Lord Stanley vann sin atsigt. Courvoisier, anklagad för mordet å gamla Lord Russel, stod den 18 inför rätta, och visade mycket lugn, under bedyrande af sin oskuld. ehuru nya graverande skål till misstankar yYppat sig mot honom. Såsom främling är han berättigad att fordra det halfva Juryn skall hestå af utlärdningar, men han har afsagt sig denna rättegångsförman. Förhöret varade från kl. 9 om morgonen till 7 på aftonen ; det skulle fortfara dagen derpå. SPANIEN. Telegrafdepeche till Paris: Bayonne d. 15 Juni, på middagen. Balmaseda har vid Soria blifvit angripen af Vice Konungens af Navarra trunper. Factionisterna äro tillintetejorda eller skingrade. Ralmaseda har rädldat sig med blott 400 man. Sålunda är denna fara äfren atvänd. Balmaseda ar en af Carlisternas intreprenantesta anförare, och förehade att kasta sig in i Bergen, der han skulle blifvit svår att anfalla. Han skulle älven kunnat begifva sig tlil Navarra eller Baskiska Prosincernva, der ännn elementer finnas till en insurrection, ehuru den troligen ej kunnat vinna styrka. Cabrera har. enl. Franska Moniteuren, den 8 intågat i Berga med 3000 min. Men äfven franska Levitimistiska Tidningarne anse för omöjligt för Cabreva alt motstå de från alla sidor mot honom framryckande nationaltinpperne. Esparteroarmse har gått öfver Ebro, han såntades den 8 till Lerida. — De arlister som besatt landet invid Franska gränsen, örmodas numera blott uttaga de contribefioner de sunpa, och dermed rådda sig på Franska området. — veneral Segara bar nedlagt öfverbefälet öfver Carlitiska armecn i Catalonien och har till Drottningen ngifvit sin underkastelse — act. Drottningarne hafva den 11 verkligen anträdt sin esa från Madrid. Den har gifvit anledning till de likaste rykten. Utom det kända, påstås nn att rean blott skett, i ändamal att företaga en stor statsonp: Cortes skulle upplösas, tryckfriheten slås i boor och stränga åtgärder vidtagas mot de mån, som ro föremål för Regeringens misstroende. Allt med itråde af Esparteros trupper? — Enligt andra beitltelser är Regentinnan trött vid Regeringen (2), ch begifrer sig till Catalonien för att derifiåän gå nbord till Italien. Åt Espartero skall Regentskapet ifvit uppdraget under Drottningens minderårighet. n omständighet som tyckes tala för dessa och dylipåståender, är att den Christinska Tidningen Sennelle des Pyrenses berättar. det Engelska Ambasdeuren skall hafva II. km OC