Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juni 1840, sida 2

I — Följande Korrespondentartikel, som afhandlar Englands och Amerikas kKommersielt-financiella ställning, är icke utan intresse, i London, den 12 Juni. Bedragne förhoppningar kro den stämning, som råder inom det merkantila publikum här i landet, ty man hade tämligen allmänt. synnerligast i sabriks-distrikterna, öfverlemnat sig åt hoppet, att vid denna tidpunkt se handeln åter upplifvad genom impuls från Amerika. En sådan åsigt har jag dock icke delat, emedan jag icke råknade på att Amerikanska krediten så hastigt skulle aterkomma lika så litet inom Förenta Staterne, hvarest partistrid lågger svära hinder i vågen för de finavciella förhållandernes kloka reorganisation, — som i Europa. Ingen nation äger så stor talent, som den Amerikanska, att kreera artificiella penningar och att röra sig såvål med dem som med krediten ; och om man också mäste erkänna, att de närvarande financiella svårigheterne, såsom en följd af extravaganser, icke ensamma framstå i Amerikanska handelns historia och icke osannolikt är att dylika kriser öfven framdeles inträffa, så nppstar dock, vid betraktandet af denna Stats utomordentliga prosperitet, frågan : huruvida detta extravaganta finans-system var det orätta för intresset hos detta lands befolkning? Svårligen skulle man i en recoite hafva kunnat skörda 2 millioner balar Bomull — i sjelfva produktionslandet värde minst tio millioner L sterling — hade man hållit sig inom den töräldrade Europeiska finans-taktiken och kreditsystemet. Det är nu uteblifvandet af stora Amerikanska entrepriser. som så ofördelaktigt inverkar i vär fabriks-handel, ty man hade vant sig dervid att Amerikanarne tid efter annan köpte betydligt mer, än som möjligen erfordrades för Staternes (som för närvarande troligen hafva en befolkning af IS millioner) konsumtion under en motsvarande tidryma, och det var just sådane epoker. som härstädes ofta föranledde utomordentlig rörelse i handeln och bildade conjunkturer. Dylika, föranledde af enahanda orsaker, äro i år icke att påräåkna. Direkte från Europa. och mindre genom Amerikanare, komma nu andra transatlantiska länder att förses med tfabrikater, visserligen i stort men, som man har anledning hoppas, mera mot verkliga behofvet svarande omfang. och man kan väl äfven vägs antaga att förbrukningen årligen tilltager. Europeisk fabriks-industri kan således väl icke i längden blifva lidaude, ehuru den fördel icke kan förbises, som uppstod derigenom att stora lager ofta upprymdes i England, Tyskland och Frankrike genom ett extra begår från Amerikanarne, Finnes förhällanderne på denna sidan oceanen hafva likaledes ännu icke vunnit den grad af förbättring. som man vid denna tid påräknade. Engelska Banken sortsar ännu att äga litet eller icke mera härd valuta än den i medeltal gjort under senast förflutne femton månader, saledes endast hälften så mycket som är 1838, då den uppgick till 9 å lo millioner t, en summa. hvilken, såsom säkerhet för cirkulerande bappers-mynt, icke skulle vara väsendtligt mindre. Guld har genom spanmåls uppköp gått ur landet, men sedermera har inga tilldragelser i handeln återfört det. hvarföre vi också ännu äro i saknad deraf. En speciel kommit af parlaments-ledamöter undersöker nu förhällanderne med Bank-väsendet; resultatet af denna undersökning kommer att inberättas till Parlamentet, hvilket torde föranleda nya lagbestämmelser. Intill dess man blifser i tillfälle få nårmare kännedom om utvecklingen af denna angelägenhet, inskränka alla Bank-institutioner hår i landet sine operationer, tillfölje hvaraf penningars värde har stivit till 4 å 5Ct per annum. Någon egentlig penningebrist förmärkes dock icke, då landets handel icke är utsträckt och spekulationsandan inskränkt. Utsigterne för spanmålsskörden äro, utan undantag, goda: dyrt bröd kan icke längre lägga hinder i vägen för handeln, men ett mycket billigt kan icke erhållas genom en rik skörd.