Utskotts-betänkandet öfver en ny Myntenhet. I Mr vår tid eller vår Tidnings utrymme, synnerligast denna ärdtid, medgifra, att vi annorlunda än i korthet referera det märkvärdigare af hvad vid Riksdagen föregår, eller att vi dervid närmare uppehälla oss. Också har sådant syuts oss icke vara af bebofvet påkalladt, då säkerligen den vida större delen af vår Publik bar tillgäng å Hufvudstadens Tidningar. Dessa ha imellertid icke hittills fästat någon närmare uppmårksamhet vid en, i vår tanka, högst vigtig sak, vigtigare, ån man i allmänhet, vid första påseendet, föreställer sig, emedan den icke allenast i betydlig mån Inverkar på lättheten, trefnaden och behaget i handel och köpenskap samt i öfrigt i aftärsförhållander medborgare imellan, utan äfven är af oskattbar fördel så väl för den lärde, som för den praktiske vetenskapsmannen, hvarjemte en riktig uppsattning af denna sak skulle, ätminstone med hänsyn dertill, sätta oss i någon jemförlighet med andra ciriliserade nationer. Vi mena hår frågan om ett nytt myntsystem. Utskotts-utlätandet deröfver — se Aftonbl. N:o 111 för den 14 dennes — lider beklagligen, i vår tanka, i hög grad på förutseende, praktisk blick och den fallkomligare kännedomen om de stora fördelar, decimalsystemets införande i myntoch räkneförhällarder medför; och det är i sanning högligen att beklaga, att vi, i detta afseende, skola se oss stå så långt tillbaka för andra nationer, deribland dem, vi annars yfvas öfver att sta långt framom i vetenskaper och odling. — Redan den 30 Januari 1824, aflät Kongl. Maj:t nådigt bref till dess Vetenskapsakademi, angående en, af Kongl. Maj:t och R. St., tillämnad förändring i Rikets mått, mal och vigt, i hvilka alla åt decimalsystemets införande gafs företrädet, och, som följd hvaraf, tabeller deröfver upprättades, införde i någre derefter följande årens allmanackor: och, med det kaoslika förhållande, som äger rum i det senare, då icke mindre än fem olika vigter gifvas, hade ingen ting varit önskvärdare, ån att ha satt se denna länge hvilande fråga ordnad i sammanhang med den, om ett nytt myntsystem. — Det är derföre bäde med förtryt-amhet och nedrlagennet, som man finner, att Utskottet framkommit med förslag till ett nytt myntsaystem. utan fästadt ringaste afseende på en långe väntad, af förra Ständer föreslagen och af behofvet högt pakallad tidsenlig förändring i matt, mäl och vigt, och utan att dervid hafva gitvit företrådet åt decimalsystemets införande. Det högst märkvärdiga härvid år, att, under det Utskottet erkänner de väsendtliga och obestridliga fördelarne af decimalsystemet, hvad ltthet och enkelhet i alla liqvider beträffar, förkastar Utskottet det ickedessmindre, och föreslår deremot Riksdn riksgäld. under benämning af kurant, till myntenhet, delad i 48 skil. och skill:gen i 4 styfver. — Hade Ut-k. härvid tör sig uppkastat den frågan, hvad väsendtligt. genom antagande af detta förslag, vore vunnit, skulle svaret blifvit: als intet, men väl deremot den stora ofördelen deraf uppkomma att. för en längre tidrymd, ha aflägsnat allt hopp om en tidsenlig föråndring i myntet, så väl som i mått, mal och vigt; ty en förändring till decimalsystem i det ena och ej i det andra, vore ett oting. ledande mera till oreda och skada, än gagn. — Utskottets förenämnde erkännade tycks derföre innebära mera ett påskinande — ett skryt — af att vara med sin tid, ån att ha sin grund i verkligheten — i praktisk kännedom om förhållandet. — Det skulle annars sett sig mera om i ämnet och skänkt det en närmare uppmärksamhet och granskning samt ej affärdat förslaget om decimalsystemets införande hos oss med den, lindrigast sagdt, nog enfaldiga invändningen, att, med högst få undantag, hela svenska nationer ännu är obekant med detta system; varandes det nämnligen klart. att nationen alltid hufvudsakligen vill förblifva det, sålänge systemet för den icke är af synnerlig användbarhet. Det tycks imellertid, såsom redan antydt. förhålla sig med Utsk. i det närmaste så, som det anmärker vara fallet med hela nationen. annat fall och då, efter vanliga begrepp, hvad som är lätt (lättfattligt) och enkelt lättare uppfattas och begripes, ån hvad som är svärt och invickladt , samt då dessutom Utsk. förmodas icke vara omedvetet af att värt råknesått just grundar sig på decimaler, i det vi, sannolikt efter antalet af fingrarne på båda händerne, råkna från 1 till 10, hvilket senare tal derföre ock kallas grundtal (basis); hade Utsk. bordt i närmare öfrervägande hafva tagit Friherre Wredes motion, såäsom ägande ett högt företråde framför de andre. i ämnet gjorde. Detta företräde består deri, att det. som bekant, ä: en stor fördel att ha en låg myntenhet, såsom den föreslagna, Krona, 2 yg Rdr Riksg., erfordrande blott en underafdelning, såsom i föreslagne 100 styf