Article Image
— — kallade bederstech en allt slags värde och blifver ej längre vägvisaren för dei menskliga uppförandet. Med hänseende till individernas moraliska upplörande i ett samtund. kan med rätta sågas att vor populi är vor dei. Allmänna opinionen bedömmer, belönar, straftar ofelbart, och det är ett olyckligt stråfvande, att i dess ställe vilja sätta hoigunst, band och stjernor. Svenska medelklassens passion för dessa falska samhälls-utmärkelser är ganska öfverdrifven, ) och obegriplig för en Britt, född och upptöådd under belt andra samhälls inrättningar. Den är på samma gång orsak och verhan af deras likgiltighet för den sanna utmärkelsen, som härflyter fran moraliskt värde och godt appförande; der dessa ej hafva behörig vigt i samhället, der dessas plats intages af fingerade ärebetygelser och privilegier, utdelade och medgifua af regeringen. blir denna öfverdritna längtan efter jämmerliga personliga utmärkelser ett naturligt motiv för medelklassens handlingssätt, på den moraliska principens bekostnad. De, som ej på annat sätt kunna erna dessa utmärkelser. förena sig i Loger och Klubbar, med allahanda medaljer. drägter och slika obetydliga, för att ej såga löjliga dekorationer. Utom adelus ärftliga distinktion. hvaraf man kan göra en rik skörd i Sverge, der ej allenast den äldste, utan hvarje son erhåller en adelsmans titel och privilegier ): och förntan de titlar och utmärkelser, som följa med de verkliga civiloch militär-embetena, ges det en hel klass af bersonliga distinktioner. hvilka ej stå i förening med bördcher embete, grundade endast på nadebevisning, och hvilkas inflytelse sprida sig ötver hela medelklassen. 1 England känner man ej denna slags adel — denna borgerliga eller plebejiska adel, som den kallas i Ty-kland. der san ma system florerar och med samma vers kan på folkets moralitet och industri. Hos oss si l-n gland) skulle en driftig handtverkare, fabrikant ejter köpman anse sig litet ärad och gagnad med titel af Ekonomi-Direktör, Hofkammerer, Kommercerad. eiler någon dylik distinktion. hvarmed ej en skugan al nytta eller pligt förenar sig; och en orden mottages sällan af mån med allu Än borgerlig syssekättning, utan ovilja och med en förlägen känsla af dess brist på Öfverensståmmelse med vår värdering af roclal distinktion , och visserlig en ej för det den sökes eller önskas, utan emedan den för artichets och bruks skuld i vissa offentliga ställningar (t. 0. I-ord-Maporns) ej kan afslas. Men i Sverge ges det omkring 17 särskilda Rangtitlar, utom adelns cm u-betaclistinktionerna. Hvar och en har sin plats i Etilettens Codex, Rangordningen eller bräh e: dea dermed förenade heder-graden bestämmes och tordras lika strängt, som vore innehafrarne. hertigar eller härer vid en kröning-test: och lilkväl Åro alla dessa titlar lika tomma, alla lika lit at förenade n ed en motsvarande pligt eller embetsförvaltnin ri att kommerceråd har kanske börjat sin bana med att silja tråskor och fortsatt den med sill eller tobakshandel. Det år blott titlar, som i förbigäende, likt bröningspenningar. kastas på mellanklassen, hvarigenom den danas till ett slags sebondär eller temporär adel, ett slags hjelptrupper till den ärftliga, alldelex saxom borgerskapets arbetsmanskap till borgerskapets militärkorps i Stochhjolm, och blir en betitlad kast, om möjligt, ännn skadligare sör borgerliga sumhällets moraliska intressen, än sjelfva den ärftliga adeln, i det den gilver sociala distinktioner. företråden och fördelar åt dem, som i deras stållning ej borde hafva annat att tacka derför. än fit. redlighet . duglighet och moraliskt värde ). I England hafva vi sluppit denna moderna sjukdom, hyarunder samfundet trånar, emedan individerne på lifvets vanliga trappsteg, till följe af vår samhällsbyggnad, ej kunna ernå vigt, anseende och ära, utan allmän aktning, grundad på moraliskt värde och flit. SÖ

27 maj 1840, sida 1

Thumbnail