Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 maj 1840, sida 1

miiissss :666666n nes en likaså tilltredsställande grund derför i det oundvikliga statsbehofsvet. Adam Smith, Say och andra underlåto icke att varna statsoeconomen för de handelsidkandes framställningar. De må hafva haft rätt i afseende på det i Frankrike och till en del äfven i England till höjden drifna prohibitifsystemet; men tyvärr hafva dessa varningar haft den följd, att man förofta trott sig berättigad, att på förhand utan pröfning lemna de handlandes framställningar utan afseende, i den säkra öfvertygelse, att hafva egt nog med de från Adam Smith och Say hämtade lärorna, och i besittning af dessa autoriteters axiom trott sig kunna se längt öfver de i silt eget interesse talande handlandes inskränkta ståndpunkt. I afseende på hvad, som i N:r 39 nämndes i detta ämne, att en Uheorie kan i sig sjelf vara örlrällig. men likväl skild fran praxis genom ett ganska stort svaly; så synes oss deremot, att en Theorie, som i den praktiska användningen icke häller stånd, öfver hufvud duger till intet, och förtjenar således i intet afseende att kallas förträfflig. — Det är en stor praktisk olycka om man i statshushållningen vill ordna allt efter allmänna System. Vi halla före, att, i allmänhet taget, hvarken det statsekonomiska systemet af Adam Smith, eller det så kallade merkantil-systemet, eller det physiokratiska, eller nägot annat är tilltredsställande. Dylika allmänna system voro mahända auvändbara. om menniskorna icke lefde i bestämda, olika stater, om det icke gåfros ganska positiva statsbehof, som måste tillfredsställas, och om icke hivarje särskild stat hade ett annat läge och en annan liistoria. Man har således icke att hoppas nagon framgång i statshushållningen. förrän det otillräckliga i detta systematiseraude erkännes. och förrän de, som söka att utforska hvad som för en viss stat kan vara nyttigt eller ej, i stället att tvinga den i Prokrustessängen ) af ett system, börja med att studera de förhandenvarande Jörhållanden och den historiska utvecklingen af handeln i detsamma, och dermed jemföra hvad som i andra länder skett med eller utan framgång, och efter denna undersökning sedan företaga i merkantilt afseeude kuren med den store patienten, staten, ; Detta allt eger sin fullkomliga användning isynnerhet vid sragan om hamdelsfrihlet och skyddssystem. Hvilken handlande skulle icke med glädje välkomna idecen af en allmän handelsfiihet, en idee, som erbjöd honom en sallkomlig utseckling af hans krafter, om den blott i utförandet öfverhutvud vore möjlig inom det bestämda statsförhållandet. Men det är den icke, och att den icke är det, kan för ingen del kallas för en så stor olycka, som det synes för många; det måste ötverhufvud då hållas för en olycka, att lefva i statsträång, då ingen bildad kan vara af den mening, att ett otvunget, laglöst nomadtillstand förtjenar företrädet framtör detta. Men i en stat, der för näringarne polis-författningar bestå och skat tepalagorna npphäras, nemligen indirekta, är en allmän handel-frihet omöjlig. De som likväl predika en sådan, skulle dernäst få att sörja för. att det i staten inga pålagor gåfros. Redan derföre att en fullkomlig beskatiningslikhet är ett oupphinneligt ideal måste pålagorna lägga mer eller mindre band på näringar i allmänhet och handeln isynnerhet. Men ännu mer inskränkes handeln af dem genom brist på öfverensstämmel-e i Li atgifterna i olika staters Det kan -äåledes blott bli j fråga om. att så inrätta inskränkningarne. att de så litet som möjligt trycka handeln. och såsom det är gagneligast för det allmänna bä-ta. Men för att tillsägabringa detta erfordras ett noga och sortsarande studium at handeln. hvilken icke är nägot oföränderligt. utan underkastad beständiga modifikationer. Denna kännedom af handeln kunna Sta tekonomer blott ernå genom fortfarande förbindelse med de handlande och näringsidkande sjelfva. Det är visserligen sedan deras sak, att skilja det sanna från det falska; men utan denna kännedom skola de alltid famla i mörkret, och oaktadt den bästa vilja stifta den största skada icke blott för en-kilda, utan äfven för det hela. Denna väg är mödlosam, men säkerligen den enda riktiga. ) Om redan tillvaron af palagor, och isynnerhet af I indirekta, gör en allmän handelsfrihet omöjlig, så frågas, om det tillståndet vore önskansvärdare, hvarest paläggas afgifter utan val och öfverläggning, ) Procrustes, en viss röfrare i Corydallus i Attica. hade tvenne sängställen, ett kort och ett ganska langt. Var den fråmling, som kom till honom, liten, så lade han honom i det länga . sängstället, och utsträckte honom, under föreÄ ränning, att passa sängen efter honom, ända tills han dog. Men var gästen läng; så lade