språk voro inga. Genom bemedling hos enskilda och förhögd läse-afgift trodde jag att hennes ekonomiska förlägenhet kunde lindras, ehuru det icke velat lyckas. Ehuru dessa försök icke höra till publiciteten, kunde de dock antydas i det äskade betyget, i fall de bidrogo att öka det lofvade souveniret. Det fordrades, enligt min föreställning, detta egna i sättet, hvarpå hon blifvit allmännare känd — genom en resande, i Sverige bosatt, Frausman, hvilken under väutan efter skjuts på Gästgifraregården, där hon, just då undervisade några barn, fäste sin uppmärksamhet vid hennes goda sätt. och bland allmogen mindre vanliga insigter — i förening med hennes barnsliga ömhet mot orklösa föräldrar, att väcka det sällsynta deltagande, som gifvit henne en så ljuf belöning för sina uppoftringar, i både det ena och andra afseendet. Det återstår slutligen för mig, att inför de ädla människovänner, som bidragit till det frikostiga sammanskottet, betyga äfven min enskilda tacksamhet, då jag hoppas, att det ovanliga intryck denna händelse gjort inom församlingen, skall underlätta mina bemödanden, att öfrertyga de motvilliga om värdet af en väl ordnad skolundervisning, och förmå dem att sorgfälligare begagna det goda de redan hafva, samt medverka till åstadkommande af ett bättre och sullkomligare. Morup d. 6 April IS840. A. P. Traneus. P. L. os