skulle det uppgå till ungefär 16 a 18 R:dr. Husen äro nu mycket förfallna, så att de knappast kunna bebos; men när 50 R:dr blifva använde på deras förbättrande så hoppas jag med glädje få se en annan syn. O! hvilken oförmodad glädje både för mina fattiga föräldrar och syskon! Och detta har den gode Prosten lofvat, att snart låta verkställa. Husen bestå af stuga, förstuga och ett litet rum innanför densamma, samt kök och torfuns. Uthusen äro äldre och mera förfallne; men de kunna dock snart förbättras, ty de, äro små; likväl tillräckligt stora, för vårt gårdsbruk. De bestå af ett fåhus, som kan rymma 2 kor, samt en loge och en lada som kan rymma all vår gröda, hvars afkastning utgör vanligen 4, men i mycket goda år 5 tunnor spannemål och 2 lass hö. Härmed kunne vi vara belätne. Min syster är hemma och värdar mina föräldrar, under det jag nästan beständigt är sysselsatt med skolan, ute i socknen. Två af mina bröder äro nu komne till den ålder, att de kunna försörja sig sjelfve, och den yngste brodren har jag, för 7 är tillbaka, åtagit mig att försörja, tills han kan göra det sjelf. Den 28 Maj blir han l4:ton år. Det är en beskedlig gosse och jag har nu mycken hjelp af honom, vid undervisningen. Han är med mig beståndigt. Nu kunna vi vara flitige och hjelpas åt, att betala våra föräldrars öfrige skulder. Några af dem äro nog gamla, men nägra äro nyare spannmalsskulder. Lyckligtvis slippa vi att betala någon ränta på dem; emedan det är obetydliga summor hår och der, som innestå hos menniskoälskande vänner, hvilka hulpit mina föräldrar i svåraste nöden, och som vi nu tacksamt skole betala, så snart . möjligt är. Och dermed hoppas jag att fordringsågarne äro väl nöjde, När de nu blifvit sammanräknade utgör dock summan 188 R:dr. Men jag anser för mycket möjligt, att småningom kunna betala detta, och jag hoppas med Guds hjelp att vi, genom flit och måttlighet, hädanefter skola slippa att lida nöd. Nu finner visst min gode välgörare att gäfvan varit större, än gifvaren möjligen kunnat föreställa sig. Ja ett alldeles makalöst souvenir. Nu återstär blott den innerliga önskan, att jag måtte få den glädjen att än en gång få se min välgörare och muntligen få aflägga min tacksägelse. Jag beder om min tacksamma helsning till de goda vännerna, som äfven bidragit till min lycka. Jag Önskar Guds belöning i rikaste mått, och Hans nåd och välsignelse öfver dem alla, både för tid och evighet! Om Herrskapet ville göra oss den äran, att besöka oss, så önskade jag gerna, om det vore möjligt. att få veta det, genom skrifvelse, en liten tid före åt, så att jag då kan vara hemma. Stundom är jag en half mil ute i socknen, och det skulle vara ledsamt om förhållandet vore sådant, vid det glada tillfället. Jag beder nu om min ödmjuka och hjertliga helsning till min gode Herre och dess kära Fru, samt hela hans värda Familie. Högaktningsfullt en ödmjuk Tjenarinna Inger Johanna Johans Dotter.