GÖTHEBORG. i gå nu att meddela fortsättningen och slutet af Doktor J. L. Gumbinners företal i hans ?Handbok i Bränvinsbränningen, så lydande: Visserligen åro härvid de afseenden af stor vigt, hvilka blifva nödvåndiga och uppkomma genom beskattningen och sättet, att uppbära bränvinsafgiften. Bränvinsbränningen är en handtering, hvilken i smått icke kan bedrifvas med fördel, dels emedan de goda apparaterna, för sitt höga pris skull, af den mindre bemedlade idkaren endast med svårighet kunna anskaffas, dels emedan bellofvet på brännmaterial, arbetare och lokaler förorsakar så mycket större kostnad i förhållande till de ringare massor, hvilka förarbetas, och slutligen är att förmoda, det den minure betydlige idkaren icke kan vara i stand, att så följa vetenskapens och tehmkens framsteg, att han i längden kan hålla ut med de större fabrikanterna. Derföre måste man öfverallt, der omständigheterna göra brännandet af brånvin i smått ymnigare. draga den slutsatsen att ett tillstånd maste äga rum, som väl tillskyndar de större producenterna, hvilka der finnas, utomordentliga fördelar; men deremot i det hela blir efter i de möjliga, önskliga resultaten. Der, hvarest den mindre brännaren ännu kan bestå vid en afkastning af 300—400 pCt, mäste uppenbart priset på varan vara mycket högre, än i sjelfva verket är nödsändigt. Äfren är bortslösandet af alkoholn, såsom sådan, icke den enda skadan, som uppkommer i ett land genom detta förhallande. Annu vigt ga1e och mera väsendtligt är det, att en mängd frukter, hvilka kunde bättre användas, derigenom förvandlas blott till, en dessutom icke särdeles god, föda för kreaturen. Kan brännaren med 3 Tunnor säd eller potäter uppfylla ett behof, till hvilket, vid ett sämre bedrifvande, åtgå 5: så skola de öfriga tvänne Tunnorna erbjuda jemnt så mycken besparning, som näd och potäter äga större värde, än drank. Dessutom kommer han att behöfva mindre redskap, arbete och bränumaterial. Jag medgifver, att ett land. som är mindre rikt på säd, såsom Sverige. endast under vissa omständigheter kan draga fördel af en sådan förbättring i bränvinsberedningen. Skulle ett motsvarande nedsättande af priset vara följden af dylika förbättringar; så kan man antaga att ett ökadt bruk af bränvin förtär den ökade afkastningen i alkohol, utan att i det hela mindre frukt afbrånnes. Men om man fruktar för en större consumtion genom prisets fallande: så erhjuder sig, säsom det enklaste medlet häremot. afgiftens motsvarande förhöjning. hvilken. om den endast icke lägger nägra hinder i vågen för sjelfva handteringens förbättrande, pa längt när icke är så farlig för brännaren. som mången tror. Häller sig bränvinet på lika pris. under det brännaren drager den högsta vinst af frukten: så lemnar denne visserligen i skatt största delen af det. som han förut hade att beräkna för ett större behof i frukter och kostnad; men dess vinning blir derigenom icke minskad: statens inkomster åkas och en stor mängd födoämnen räddas åt folket. Men ett sådant resultat kan icke fås i en större utvidgning, der man, lemnande väsendet af ett faktori, utöfvar sabrikationen i smått. Det är säkert. att. om den svenska bonden och hemmansägareni stället för att sjelf bränna sina potäter i daliga apparater. lemnade dem till. den större fabrikanten, denne. utan vidare afgift, kunde lemna honom tillbaks mera bränvin, än han sjelf, mödan och arbetet oberäknade, någonsin kunde af dem erhålla. och således för bonden en del af dess frukter återstode, som han kunde använda till andra ökonomiska ändamål. Man kan deremot invända. att en landtegendom, vare sig ett större gods, eller en mindre besittning, alltid förutsätter vissa förhållanden. hvilka bero på hvarandra och hvilka icke helt och hållet tillåta egendomens Jemnförelse med ett faktori eller en fabrik af någorlunda omfång. Detta är så vida sant, som gödselns tillräckliga frambringande står i ett nödvändigt förhållande till ladugärdens storlek och odlandet af fodervexter. då ett ändamålsenligt användande af der varande arbetare och drängar blott till odlandet och frambringandet af råa produkter icke skulle vara möjligt på alla tider, och då derföre sysselsättningar måste finnas, hvilka, i det de förädla dessa produkter, äfven gifva tillfälle, att draga nytta af arbetarnes tid. : Men frågan är. om just bränvinsbränningen i smått är en sysselsåttning af detta slag? Jag tror mig kunna besvara denna fråga med nej. 1 sanning skall, om bränvinets förbrokande i hushållet antages såsom likformigt, det öfverskott i potäter. hvilket den mindre ägaren förbrukar mera i jemnförelse med den större fabrikanten till frambringandet af samma qvantum alkohol, vid ett aftkastningsfärhållande af 3 till 400 till mera än 600 pCt alkohol, fullkomligen ersätta dranken såsom föda för kreaturen. Det ligger äfven i sakens natur, att sma egendomar med ringa möda kunna vinna den qvantitet gödsel, som fordras till ett förmånligt landtbruk. Om ock dranken, såsom föda för fåren. icke visar något märkbart ofördelaktigt inflytande på ullen: så gäller detsamma likvål icke om mjölken hos korna, och de fördelar, hvilka i detta afseende en väl ordnad potatissöda har framföre födandet med drank. kan alldeles ieke nekas. Oberäknad denna föda, hvars nytta snart skall inses, aterstår för den mindre ägaren ännu några arbetskrafter. att disponera öfver, hvilka förut i bränVe