Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 februari 1840, sida 2

att emottaga Sekreterareplatsen inom Utskottet. I Banko-utskottet har till Sekreterare antagits Banko-Sekr. Thyselius; i Stats-utskottet, t. f. Sekr. 1 Stats-Kontoret Koch; i Bevillnings-utskottet, Kammar-Rådet Gyllenhoff; och i Expeditions-utskottet, förste Exp. Sek. Arrhenius. Tidningarne från Hufvudstaten med snållposten meddela: att skrifselse från Konstitutions-utskottet till Hr Expeditions-Sek. Richert expedierades den 3:dje. — Att icke Herr Arrhenius utan f. d. Landssekreteraren Möller erhållit Sekret.-platsen uti Ekonomi-utskottet; — att till Notarie i Konstit.-utskottet antagits Kanslerssekreteraren vid Krigsakademien, Hr Christian Arfvidsson, och till Kanslister Hrr Cederschiöld och Bäck; att till Kauslister i Stats-utskottet antagits Protocolls-Sek. Hr Vougt, Notarien Jdrn och Kammarskrif. Sillän. I stället för Borgmästare Holm, som blifvit nämnd till Talman för Borgareståndet, har Stockh. Magistrat till Riksdagsman valt Rådmannen och Stadsmajoren Limnelius. Med det af tidningarne omnämnda ryktet att H. E. Utrikes StatsMinistern vöckt fräga, att samtlige Konungens Rådgitvare skulle resignera, lärer, som Aftonbladet för den 4:de yttrar, hänga så tillsammans, att en längre stunds deliberation derom före senaste Konseljen ägt rum mellan dem samtlige, hvilken skall ledt till någon preliminäår öfverenskommelse, att de borde hålla sig färdige, men imedlertid afvakta tiden och se ett vidare uppslag på Riksdagen, innan de togo det sista afgörande steget. Det vore således ett slags hvilande på hanen. ö Enskilta bref förmäla dock, att KonungenRadgifvare den 3:dje anhållit om sitt entledigande, samt att II. M. Konungens svar härpå vore att motse i Konseljen den 4:de; att Ständerne den 5:te hade att emuttaga HofKanzlern med H. M. K. proposition om ansvarig Minister (till förekommande af 107 S:s tillämpning); samt att man före Riksdagens slut likaledes kan hafva att förvänta proposition om 2:ne kamrar, likasom att Besparings-titeln kommer att blifva Riksgälds-Kontorets veto, säsom ett band på upplyllandet af Rikets Ständers blifvande beslut. Af allt synes att oppositionen ötvergatt till en national-vilja, hvadan alla frisinnade med sans kunna, utan fruktan att vara sLuppuscs detre suspects, rada, i mohn af hvar och ens erfarenhet. : Vi sakna i dag utrymme för den mängd af motioner, som redan väckts och af hvilka flera upptaga genomgripande reformförslag. AEA RTR