bor hos Andersonskan med många andra sådane flickor; och Banken kom dit och sade sar en handlande från Jönköping, utan att jag förmodas det bitfersta känna Norgren eller vet om han hetter Östergren, hvilken bodde der om Lusse, efter Julen, som kom på besök, likaledes Stina Fårby i samma hus: och ingenting har jag haft om händer eller sins emellan. Nej välsittande Rätt och Fiskal! Det skulle icke förmodas; jag känner allt fiskalen och polisen med. i afsigt, att jag blef så illa behandlad emellanåt, ehuru jag alltid gått ut ensam och alldeles icke med Stina Fårby, som sköter sig sjelf, emedan hvarken den ene eller andre får vara under lagens skydd — men jag har aldrig velat lefra i sådant der lif. under min vårdinna, Anderssonska, som tagit in hvad strunt som helst i huset, som nekas lagens skyddande hand. — Ja! jag skall tiga, välsittande Rämners-Presen — men icke på Stina Färbys befallning eller för Stinas skull. — — — — — — — Stina Färby: aldrig af fläcken med det pratet, eller jag frågar det minsta efter hvad Stafsa Möller säger, för hon pratar bara, emedan hon, om jag skall säga det, var der öfver natten och hennes fästman, det är just den der herrn. som då hade en grön frack och som hetter Norgren fast hans råtta namn är Östergren, som han hetter, och Stafva känner honom visst förut, emedan Stafva hade väfnaden, så kom Norgren dit om aftnarne och om Lusse, och ville imaginera sig, att jag icke förstod hur det var, emedan jag bor ofvanpå och hon, tvertom, inunder, och sedan gick det till som det var, hvarpå, att jag, för närvarande, alltsedan barndomen känt Statva och fick en sup och traktat medelst öl af Tjocka Britta, som kom dit med. — Nå, nå, Herr Kongl. Lagman och välsittande Kämners-Presen! Om jag skrattar eller gråter. kan vara en don; hvarpå att Artilleristen Granat titta till oss, och Norgren, som intet jag känner, hade grön Frack och kan vara god nog, men icke angår mig. der Gustafva Möller bor. som är haus fästmö. och var boende i samma hus emellan Lusse och Trettonde-tiden: men icke såg jag, efter berättelse, just drällen, men så mycket. som efter Granats bestämmelse, med begäran, att jag skulle försälja drällen. hvarpå att Kindbergskan kunde få den äran att bli uppkallad till välsittande Rätten, ty ett par aftnar derefter talade Stafva vid en viss person i köket, och det ena stycket var dräll: men om väfven blef stannandes öfver natten, kan ingen veta. men jag och Stafva gick derpå ut och fick af en hederlig herre både spandage och öl, men ingenting blef då afgjordt — om drällen. förr än Kindbergskan kommer till Rätten sjelf, men Calle Östergren hetter han och har gått och gällt för; se så!r — — — — — — — I Poliskammanen, den 1 Febr. E Sedan stöld ä en vid Barlastkajen liggande, Grosshandlanden A. E. Heger tillhörig, Skonert, Lafayette, natten emellan den 28 och 29 i sistlidne manad. skett af circa 472 L: Kaffe, hvilket, genom inbrott å en lucka i så kallade skottet till lastrummet, blifvit utpraktiseradt; hafva schaaren Carl Petter Segerström samt i fartygets tjenst varande sjömännen Carl Pettersson och Nils Olin blifvit för denna stöld anhållne och i dag, uti målsägandens och Aktors, Extra Geraldigern Carl Brännelii närvaro, till förhör inställde. hvarvid. efter det tvenne mindre säckar af det stulna kaflet hos Segerström påfunnits och uti Poliskammaren i förvar tagits, Segerström och Pettersson bestridt tillmälet, men Olin erkänt, att han, tillika med Segerström och Pettersson. detsamma föröfvat. Målets fullföljd förvistes till Kämners-Rätten och de tilltalade insattes i stads-häktet. — . nA —