A nings-lag, ändock blifver segrande, och möjligtvis, genom magtsyj och egennytta, förtryckande, medelst en däritian uppkommande vansnägte för allmänna rösten och för en, ju mera spridd, ju mera granskande oc sidig samt töljahteligen mera utvecklad och tillförlitlig upplysning och nedom om Samhällets gemensamma behof. och om medlen tör alla dess medborgare-classers trelnad, utan inskränkning, — utan nagot inbördes företräde. — och utan annat inflytande fran den ena till den andra, än under gemensam hänsigt till det allmänna bästa, — till allmänt väl. Vid öfvertygel-en om olämpligheten af nu gällande grunder för röstberäkningen vid dle Val, som ankomma på Borgerskapet 1 Götheborg, äga dock Borgerskapets Aldste den tillfredsställande förhoppning, att äfven de, som genom en tillialligt uppdrifren och utvidgad rörelse, hvars ytterligare utsträckning eller bibehallande eller ock inskränknin, likväl helt och hället beror af godtfinnande eller särskilde omständigheter, nu äga en betydlig röstningsrätt, sjeltva finna en förändring i Val-Ordningen billig, och äfven, med afseende på helgden af medborgerliga rättigheter i samhället. lika rå mvis och pakallad, som ledande till allmän besatenhet. Borgerskapets Åldste tillförse sig alltså, att det syfte, som töranledt till denna underdaniga tramställning. skall inom Götheborgs Samhälle mötas och ätöljas af välvilja och godhkännande. när vederbörandes underdaniga utlåtande häröfver afgifses: Och på grund af en, etter Borgerskapets Aldstes underdäniga tanka, rättskaflens jemuförelse af ömsesidige medhorgerlige rättigheter och skyldigheter, samt deras bedömande och ntöfning, anhalla Borgerskapets Åldste altsa i djupaste underdanighet. att Eders Kongl. Maj:t, med undanrödjande af hvad Kongl. Resolutionen den 22 Februari 177 stadgar, angående beräkningen af rösterne vid Val, som af Borgerskapet bero, värdes i Nåder tillförordna och fastställa en sådan beräkningsgrnnd för Borgerskapets röster vid val till Riksdagsmän och Magistrats-personer, eller andre val, där Borgerskapet röstar efter Sammanskottet, att hvarje Borgare ma rösta för hela sin ärliga afgift till Stadens Sammanskotts-cassa, ända intill dess att samma afgift uppgår till Ett Hundrade R:dr B:co, men deremot för 24 sk. för hvarje derutöfver löpande Riksdaler i Sammanskott. ända till Två Hundrade R:dr; Och sedermera för 12 sk. tör hvarje Riksdaler derntolver till Tre Hundrade R:dr samt vidare för 6 sk. per R:ar af allt hvad Sammanskotts-beloppet kan stiga öfver sistnämnde summa för någon af Borgerskapet ; varande härvid att iakttaga. att om den röstandes Sammanskott lemnar slutberäkning i skillingar. hvarje fulla 24 sk. beräknas till En RB:dr. men allt under 24 sk. uteslutes: detta dock endast i de fall, då Sawmanskotts-beloppet för någon röstande öfverskjuter 100 Redr: till närmare upplysnivg om hvilket beräkningssätt. Borgerskapets Aldste få underdanigst uppgifva följande exempel till röstberäkning för den. som kan hafva 600 R:dr och derunder i Sammanskott. — att för alla summor under 100 Bidr röstas efter summornes belopp och att äfven för 100 R:dr röstas fällt ...... R:dr 100. — men deremot fran 100 R:dr till och med 200 R:dr. å 24 sk. för hvarje utöfver förra beloppet öfverskjutande Ridr 50. — fran 200 R:dr till 300 Rdr å 12 sk. pr R:dr ..... snvnn 9 25. — från 200 R:dr till och med 600 R:dr å 6 sk. per h:dar . 37: 24. så att sammanlagda rösten för 600 R:dr blifver gällande för endast............. ... B:co R:dr 212: 24, och så vidare med tillägg af 6 sk. pr R:dr. för en hvar som å Sammanskott kan skatta högre än 600 R:dr B:co: genom Nådigste bifall hvartill, enligt Borgerskapets Aldstes underdåniga tanka, en skälig och billig jämnvigt uti valrätten och röstberäkningen skall uppkomma. Med djupaste undersåtelig vördnad. nit och trohet framhärda StorMäktigste AllerNadigste Konung Eders Kongl. Maj:ts AllerUnderdånigste Tropligtigste Undersater J. F. Silvander. J. E. Geijer. Jonas Wåhlstedt. Sv. Rehnström. Eric G. Lindström. A. E. Hager. Chr. Arvidson. Hawks Lyon. B. Thulin. And. Fröding. C. Malmelin. J. Pettersson. C. Tengstedt. J. Rydberg. E. N. Lake. C. F. Ålichaeli. L. Hasselgren. Joh. Mandahl. J. Andersson. J. Hedman. A. Andersson. Wem Greig. J. Bergman. Per Stenberg. Som vi ej bevistade den bal, hvilken förliden Tisdag härstädes gafs till firande af Carlsdagen. kommo vi ej att i Onsdagstidningen omnämna densamme , helst vi trodde att någon af Tillställarne. hvilka underteknat bjudningskorten 4 Sällskapets vägnar, skulle insända berättelse derom, hvilket törmodligen skett till Statstidningen. såsom den devouerade offentlighetens organ, och som af dem, hvilka i detta fall tro sig af oss manquerade, med längtan emotses. Vi hafva emedlertid hört, att balen varit Åutmärkt väl arrangerad och ganska talrikt besökt ; samt att General-Adjutanten m. m. Baron G. 4. Fleming i väl valda och värdiga ordalag proponerat Konungens skäl, hvarvid en talrik chör af Damer och Herrar afsjöng nedanstående versar, författade af den, som härstädes öfver ett decennium vid dylika till