:RRREUgZE-E3 SAR TA ST LR Rättegångsoch Polis-saker. i Poliskammaren, den 18 Jan. En Notahilitet i snillets värd, Den största. kanske, jorden blef beskärd: LORD BYRON — var i dag (förlåt surprisen!) Ett ibland föremålen hos Polisen. Fast Skalden mer ej fins på Herthas ring, Hans minne spökar evigt jorden kring. Man vet, emellertid, att ond han var, Ja! desperat uti sin Phoebus-char:; Att Ethern ock af etter syntes glimma, Och denföre (fullt rättvist här det tros) Beslutade Polisen, att en grimma Anbringades kring Byrons stora nos, Så vida han ej hölles uti band: (Så strängt mot stora är vårt — prosa-land). Hvarjemte vites-äfventyr blef skrifret, För Den, som hade om bemälte Lord, I egenskap af Husvärd, en slags vård: Att grimbeslaget ständigt funnes drifvet Omkring Lord Byrons merbemälta näsa, Att dermed sinnets onda genius qväsa. Nu hade, allt oaktadt, likväl han, Förulan grinema lupit lös i starn, Och en geraldiger den djerfve nosat. Da öfver Tyska bryggan fram han kosat, Och, att af vitet hälften bli beskärd, Inståmt Lord Byrons rika hyresvärd. Få se hur målet går (än icke slitet, För vittnen utstäldt nu till annan dag) : Sa vidt bevisningen ej varder svag, Fär säkert vårdens pung omgälla vitet. Men han har räd dertill, den lyckans kund: Ty han är rik, och Byron är Lans — hund.