Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 december 1839, sida 2

Vakth. Officer. Vidi P. L. EkStröm. Till Stads-Fiscalen Herr Advocat-Fiscalen T. C. Greisse. För laglig beifran och valdaverkarnes besordrande till välförtjent straff. fär jag anmäla följande tilldragelsc. hvilken hos hvarje redlig medborgare måste väcka afsky och förakt mot så väl upphofsmannen, som verkställaren. Vid hemkomsten ungefår kl. 411 Måndags afton den 16 dennes. till mitt hus, beläget vid östra hamugatan midt emot torget. befann jag flere för mig okända personer samlade i portgangen. Då jag. som äfvren förmärkte oväsendet a torget. af denna anledning, försökte förmå dem gå ur porten, svarades: Herrn vill väl icke, att vi skola bli ihjelslagna af knektarne. Jag kunde saledes icke vidare tillgöra, hvarföre jag begaf mig upp at garden: men just i detsamma ropades: Nu kommer patrullen. lorten igenstängdes. men blef genast uppstött af patrullen, som inträngde, åtföljd af Herr Majoren och Riddaren Bildt. hvilken betalde, att (som orden föllo) med fälld bajonett rensa garden. De i porten varande personer flydde undan uppför trapporne. men mot mig, som jemte en mindre gosse voro ensamme upp i garden. tramrusade fem artillerister med tallda bajonetter, under hvilket Herr Major Bildt stod in i portgangen. Vikande undan, så långt jag kunde, mot väggen. vid pass 30 alnar från gatan, bad jag, under tillkännagifvande at mitt namn och att jag var ägare till huset, samt hade ingen förfördelat. de förföljande skona mitt lif. Det oaktadt trängde Artilleristen vid 11 Batteriet N:o 93 Fält mot mig med fälld bajonett. riktad mot anderlifvet. OÖgonblickligt fattade jag. som äfven var omgifven af de öfniges hajonetter, om mordvapnet, använde alla mina kiafter för att afrärja faran, och förnyade min bön till dessa vildsinnade. att icke mörda mig. Några minuter förmådde jag tillbakahålla bajoretten, men då mina krafter dels af den häftiga ansträngningen och dels af rådslan aftynade, lyckades det bemälde Artillerist. att stinga bajonetten genom kläderne i underlifset på mig. då jag nedföll afsvimmad. Detta ohyggeliga mordförsök. hvilket, om bajonetten inträngt en åttondels tum längre, fullbordats. enligt hvad Låkaren intygar, af den väpnade styrkan mot en obeväpnad medborgare inom sitt hus, måste på det allvarligaste heifras: och jag far säledes, enär hemfriden är blifvit bruten, derunder ett gröfre våld med berådt mod föröfvats, anlita Herr AdvocatFiscalens Embets-åtgård så väl mot Herr Majoren och Riddaren Bildt, hvilken icke allenast befallt artilleristerne med fällda bajonetter intränga i mitt hus. och är säledes egenteliga orsaken till våldet, utan äfven dagen derefter, genom utlofvande eller tilldelande åt Fält af 24 sk. banko för dess hjeliemod, gillat dennes brott, som ock mot denne sistnämnde eller Fält för det utöfvade väldet. Herr Advocat-Fiscalens kända nit mot Lagbrytare år mig en säker borgen, att dessa hemfridsbrytare blifva befordrade till det straff lagarne bestämma. Till vittnen får jag nu äberopa Näåklare-bokhållaren Bundy och Herr C. A. Almqvist, samt Artilleristen vid 8:de Batteriet N:o 73 Börje Lundeberg; skolande jag framdeles uppgifva de flera, som äro att tillgå. Emedlertid och då kändt år. att Herr Majoren och Riddaren Bildt ämnar företaga en längre resa, får jag anhalla. att Herr Advocat-Fiscalen, i följd af denna angifvelse, behagade utverka förbud för bemälde Herr Major, att för närvarande begifva sig från orten. Göteborg den 18 December 1839. Eduard Bergström. Vidimeras: Eduard Bergström.