Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 december 1839, sida 1

I anledning af närvarande förhällandet med Ämerikanske Bankerne. Återigen har ett stort antal af de Amerikan-ke Bankerne, och bland dem den betydeligaste af alla, den såkallade Förenta Staternes BEank, inställt sine betalningar i härdt mynt; och tyvärr torde ännu flere tölja deras exempel. Man skulle tro att sedan Amerika väl statt öfver 1837 ärs kris, da alla Förenta Staternes Banker suspenderade sine utvexlingar, dessa sednare rupturer icke skulle kunna hafva nagot serdeles ofördelagtigt inflytande på Europa. Emedlertid synes af alla omständigheter, för att döma af enskildte underrättelser samt atskillige Tyska tidningar. att detta icke är fallet, utan att Amerika torde emot varen ga en allmän bankrutt och anarchi till mötes, en katastrof som paskyndas deraf att de verkande orsakerne på afstand visa sig fruktansvärdare än de i sjelfva verket äro, samt att man i Europa satt sig i ett allt tör stort beroende af Amerika och betraktar det sednares belägenhet såsom rätta mattstocken för sin egen. Tvertemot förhallandet i Europa, hvarest nåringarne allt fortfarande hållas tillbaka samt i sjelfva verket alltid varit till viss grad förtryckta eller hämmade. hafva dessa i Nordamerika funnit ett lika så iritt som obegränsadt tält: och man känner allt för väl i huru många afseenden det unga Amerika har gått framför det gamla Europa. Kanaler och Jerubanor, Ångfart och Skeppsfart, jemte så mycket annat har bevisat detta, Uti intet annat land har jemförelsevis så manga nya uppfinningar blifvit gjorde. så manga patenter blifvit uttagne, som i Nordamerika. I intet annat land äro de arbetande klasserne, serdeles handtverkare och tabrikanter, så väl bergade, samt till följd deraf fattige. tiggare och dagdritvare så sällsynta som der. Likväl måste ett sadant hastigt framskridande. jemte manga verkliga fördelar, alstra äfvenså manga endast skenbara och bedrägliga, hvilka hafva i följe med sig missräkningar och för vidt utsträckta spekulationer, samt desse sednare i sin ordning, tid efter annan inträffade stockningar och tillfälliga hinder i den allmänna omsättningen. Det är klart att ännu en lang tid torde förflyta innan man i Nordamerika hinner att i dessa afseenden komma på en redigare fot. En väsendtlig calamitet för Nordamerika ligger ofelbart deruti att detsamma ännu alltid. i afseende på handelsbalancen, beror af Europa, och det ännu mer i sednare tider än tillförene, till följd deraf att Amerika, oaktadt dess utomordentliga production och oeconomiska utveckling. likväl i mer eller mindre mohn är Europa underlägset hvad den högre industrien beträffar. I oerhörd progression har Europa i sednast förflutna decennium öfversrämmat Amerika med massor af varor. hvilka egenteligen höra till lyxen och det mera förfinade lifvet. Fran 1831 till 18:36 utgjorde Norra Amerikas införsel (deruti likväl inbegripet spanumålsinförseln 1835 och 1836) 778.735.817 Dollars, men utförseln endast 613,331,549 d:o. 1836 och 1837 års penningekris var utan tvifvel en följd af detta ofördelaktiga förhållande. ehuruväl densamma, paskyndades och försvarades genom General Jacksons förrända åtgärder. År 1837 uppstod deremot ett för Amerika fördelaktigare s ddo. Dess utförsel steg da till 140.989.217, men införseln endast till 117.419,346 Dollars. Derstädes fick allting då en bättre gäng, under det att man i Europa klagade öfver trög afsättning. De bada sista åren har införseln likväl aterigen starkt tilltagit, och skillnaden emellan det högre värdet å det införda samt det lägre å det exporterade skulle naturligtvis gäldas med guld och eilfver. Man fann det emedlertid bade beqvämare och mera fördelaktigt att remittera endast obetydeliga qvantiteter hårdt mynt, samt att för resten sända sedlar, samt actier i banker, kanaler och jernvägar etc. ete.; men det gick med detta som det vanligen går med papper, då desamma i allt för stor mängd kastas på marknaden. I Europa. serdeles i England, fattade man misstroende emot dem. Asynen af Förenta Staternes Bank i Philadelphia alltför vidtutseende speculationer. hvarigenom den sökte monopolicera hela Bomullshandeln — äfrensom vidare den penningeförlägenhet hvari England sjelf råkat till följd af dess hetydeliga sädesimport. voro omständigheter hvilka hvar i sin mohn bidrogo dertill. Deras värde nedtrycktes i och med detsamma, och så uttalades domen öfver Förenade Staternes Banker , hvilka icke märkt huru stormen nalkades och således ej eller voro förberedde derpå. Närmare betraktadt står Nordamerikanska Bankernes väl eller ve i omedelbar och innerlig förbindelse med landets eget, eller rättare sagt, de förras belägenhet är en aterspegling af tillståndet i landet. En skadelig handelsbalance kan alltså aldrig äga rum utan att verka till Bankernes nackdel. Småningom uttorkar den de sednares alla hjelpkållor och förlamar deras krafter, samt försätter dem uti en så äfventyrlig belägenhet att omsider många af dem maste gripa till det yttersta räddnipgsmedlet, neml. att instålla sina betalningar i härdt mynt. Inträfka återigen bättre conJuncturer för sandet. äro Bankerne i och med detsamma retablerade; och allt går ånyo sin jemna gång. Deremot, å en annan sida, kan det icke bestridas, att just dessa Banker, genom deras liberalitet att utlemna penningar, i hufvudsaklig mohn befordra den ofta nog öfverdrifna importen, likasom i allmänhet, den excessiva omsättningen af handelsvaror i Amerika. I Europa förhåller det sig väl äfvenså, att länder hela år om kunna lida af en ofördelaktig handelsbalance, då deras Banker råkat i något trångmål. Skillnaden i detta afseende emellan de fleste Europeiska länder och Nordamerika består endast deruti att Bankerne i det sistnämnde landet undergå hastigare om