Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 december 1839, sida 2

Article Image
det väntade att få vandra vid dess band, om ej efter dess ledning. Det kastade sig med fullt förtroende i dess armar, lemnande sin framtids öden åt henne, med en tillförsigt, som hedrar dess karakter, om än icke i lika mån dess omdöme. Med exempellös fördragsamhet och estergisvenhet har det i 30 är understödt henne med sina krafter och sitt förstånd; det har, till den krona det skänkt henne. ät henne förvärfrat ännu en, belastande sig med förvärfningsarbetets tyngd, upplåtande frukterna åt henne; det bar blott sällan alslagit några af hennes fordringar; det har åt henne uppoflrat, ej blott sina politiska sympatier, sina käraste förhoppningar, sin förmögenhet. sina provinser, en del af sina grundlagar, sin yttranderätt, sin statskredit; det har utan knot fördragit hennes misstag; det har, hyllande och prisande mött henne hvar hon uppträdt; det har, med ett ord, gjort allt hvad en Regering någonsin kan, ej blott fordra, men hoppas af ett folk, det har gjort mer för henne, än för någon af sina föregående Styrelser, Hvad har deremot Regeringen gjort för Folket? Hon har inskränkt dess yttranderätt, sökt förändra dess Grundlagar, upphätva den konstitutionella principen deri, motverkat de reformer af dem och at öfriga institutioner, sow folket velat åstadkomma; äter inskränkt den näringsfrihet det gifvit sig: fört det till ett krig utan seger eller eröfring och till en fred, hvars fördelar bon allena skördat: beröfvat det ekonomisk kredit och politiskt anseende, sält dess provinser, tredubblat dess skatter, under det hon försvårat utvägarne tll dess erläggande: sjelf sökt äter tillintetgöra den möjliga sfördelen af den utlåudska skuldens betalning genom rikets försättande i ny skuld; intrasslat näringarna genom en kaotisk lagstistnings motsägelser och slingringar; ej mäktat genomföra någon allmän reform, nagon ny och gagnande institution, ej bibehålla försvarets materiell i det skick hon emottog den, och, under det fienden ryckt statens hjerta närmare än någonsin, lemnande det obetäckt för dess törsta slag; hon har gjort intet tör lagarnas förbättring, för allmänna inrättningar, för bildning, konster och vetenskaper, och det bästa hon för dem gjort. är likväl der hon gjort intet: hon har ej sästat afseende på Folk-ombudens önskningar. dem hon förkastat, äfven utan det ringaste behof eller eget intresse. och på deras bestämda föreskrifter, dem hon icke sällan ötverträdt; hon har. icke grundlagsenligt. på förtjenstens och skicklighetens bekostnad gynnat en samfundsklass. med de andras tillbakasättande; hou har uppamniat en embetsmanna-personal, saknande duglighetens och redbarhetens törsta elementer; hon har öfver hela samhällskroppen spridt en känsla af vantrefnad och obelåtenhet, som hotar med en allmän upplösning ; hon bar ej vid nationen tästat sig och sitt minne med nägra moraliska band: hon har, om hon i detta ögonblick skulle upphöra, gått spårlös genom dess historia, icke qvarlemnande hågkomster at blod och fasa. af vald och härjningar, men ej heller någon enda af hedrande och gagnande töretag. at ädel kraftyttring, af högsint vilja, af upplyst förständ: hennes tramskridande har varit dvergens tjät i sanden, och en bättre administrations första uppdrag maste vara, att förändra och asskafsa det, som kan finnas qvar efter henne. Det är till denna ståndpunkt af ära och lycka bon uppluftat landet. I fall dessa slutsatser, yttrar författaren vidare, Åhvartill vi ledis genom vär öfversigt af de sista 30 årens historia. äro rigtiga. i fall det bedragna hoppet ej fördystrat taflans tärger. i sali det mal, dit vi bunnit 30 år efter l809 ars statshvällning, är denna hjelplösa förvirring, dit Styrelsen bragt oss, utan förmaga att utreda hvad hon intrasslat, så måste hjelpen komma från en annan hand, och nationen blifva betänkt på hvad som bör göras och huru det bör göras. — Ået. Södra snällposten medförde tidningar från Hamhurg af den 30 sistl. November. med underrättelser från Madrid af d. IS:de, kl. Il e. m. Stadens hafallkning var i tum resning. hela garnisonen under vapen och en strid på

7 december 1839, sida 2

Thumbnail