gignste bildning. djup menniskokännedom och den lifligaste uppsattuingsförmaga at kolen, hvilken alltid är, som vore den verkligheten af hans egen i lifvet, i der tillsalle ban åskadas; och den fina takt, den rörliga, med kävsian nästan sekundligt skiftande mimiken; ådagaläggandet af det iurersta och det innerligaste at själens känslor; den snillrika behandlingen af hela styckets mening, sådan, ja. oftast. ännu djupare och sannare, än auktor (vore han än bland de största) sjelf tänkt sig den, hafva i många är, karakteviserat Herr Torsslows föredrag, och göra honom, ocmotsägligt, till Sveriges, om icke till en bland hela Nordens, nu lefvande ypperste skädespelue (En bildad Norman och Theatervån, med hvilken insändaren, en och annan gäng, på Spektaklerne samspråkat, och som rest mycket, samt sett Theatrarne i Köpenhamn och — London, pastod, i Tisdags afton, sedan ridaen, efter sista akten i den Elaka Husbonden, nedgått, att, icke ens på nagon af Londons theatrar, finnes en så fullkomlig skådespelare som Torsslow). Var Nestor och alskling, Hotsekreteraren Lars IIjorsslergs marksardighet har för längesedan tagit till sig urminnes häfd; men Herr Bjortsbergs genre hörer endast till det Humoristiska elementet, likasom Herr Almlöf till — Yragediens. Deremot äro gränsorne för Herr Torsslows genre, inga: Han är lika stor såsom Hamlet, Morett, Oxensljernan, ÅStröogeioch Walpole, som han är uti Dwnma PVetter-, Jovial och Falmont i Den Elaka Eusbondent, den sednaste af de hittills gitna piecerne, och hvilken gick mästerligt väl. Ar Torsslows sinne är lika suscepiibelt tor Shakespeares och Schillers, som för Molieres och Scribes ingifveser. Den, som i större, värdiga qvinno-roler sett Fru Torsslow debutera (för swärre roler är bon för stor), der antingen den, allt uppoftrande kärlekens lidande eller — hjeltemod såsom Maka, eller Moder, tagit hennes talanger som skadespelerska i anspråk; den har, på samma gang, sett något, visserligen. bland det yppersta, som konstens ädlaste fordningar, i desse afseendeu, kunna åga och vilja hafva återgifvit. Ja. vid hennes spel, till ex. uti Morerna i Spanien, Den Elaka Husbonden? med mänga flere, det sednare ett, anuars i sig sjelft, mindre betydligt stycke, men som genom Herr och Fru Torsslows behandling höjer sig till märkvärdighet och högt intresse för askadaren, ötvertygas man tillika, ovilkorligen, om hennes hjertas egendomliga värde. Det soresaller så naturligt, att hon, inom sitt eget hus, maste vara Maka och Moder, i ordets vackraste bemärkelse: SA kunde hon, annars, icke spela! — — — Herr och Fru Bromans samt Mamsell Widerbergs spel är jemt sannt och behagligt: I en sådan skola, som Herr och Fru Torsslows, bör detta också uagli-Ca kunna tilltaga. Det kunde likväl icke skada, om Fru B., ehuru hyggliz ven på — sidorur, vande sig något mera åt salongen och om begge tuutvärea talade nagot högre. Herr Malmstrom gör alltid skäl för sig, i sin genre, och kan alltid sin role, den han ati or med natur och precision; äfvensom Herrar flappe och Oloff arifthen sistnämnde med ett förmånligt yttre, delar den inre förmånen, al. ta lad, och hög utaf naturen och att hafva rolen i sin hand, som mad såser, satmn t, att, allt -— derföre, genom sitt lediga spel, sprida glädje och belatenhet hos askådarne. Herr Deland är kostlig, och har så väl nu, cc tilltrene, utgjort en af var glädjes älsklingar på scenen. Då rolen är al äkkA humoristisk art, tyckes han likväl, någon gäng, öfverdrisva den roliva sidan, e er röra sig nagot lifligare med kroppen än med själen; och då lvje: har ekivoken med sig, ser man gerna den sednares kriterier något mera hastigt öfvergaende. Herr Delands tintlighet förstår lätteligen Insändarens mening härmed och grater visserligen icke öfver anmärknangen, äfven om den hare kiadt sig i allvarligare drägt; ty det kläder Berr Deland och glåder ÅnpeEHHrerne mest, att Herr Deland är vid godt lynne. Hr Gräntz har, en och annan gång, utmärkt sitt spel. Fru Tillgren spelte ganska bra. som Fru Dapi i Ålen Flaka Husbondent och kan blifva en god Aktris; men Fru Del:ud tyckes icke sjelf vara road af Spektakler; och om Herr Lagerquiot skall skörda någon qvist af Lärmdstarens vika lager, måste han, till att börja med, lägga bort att spela — sig sjelf och tala mycket ledigare. I allmänhet har Romellien hittills hört till Herr Torsslows repertoire. )et gedigna kommer väl, som allt godt, på slutet, innan Herr Ts för denna gangen, lemnar oss: Då detta skrifves är nemligen ännu icke den i Tisdags utlofvade Machbeth åsedd.