oftast lyckats. Icke blott till följd af vår funktion, utan ock såsom en verkan af vår böjelse, anse vi oss alltid skyldige att fritt uttala hvad vi och andra tänka och att fritt meddela våra och andras asigter, hufvudsakligen fästade vid handel och sjöfart. Under dessa vilkor ha vi äfven yttrat vär mening om Sjömanna-skolor, såsom högst oumbärlige. för att till sjöbemanning hastigt utbilda ett af behofvet påkalladt kunnigt sjöfolk. Hvad vi segt om nyttan af Sjömanna-Sällskapets skola här på orten för den praktiska bildningen, har åännu ingen sökt bestrida, ehuru vi varit och alltid skola finnas beredde till ytterligare försvar i händelse man skulle uppträda med en vederläggning. Någon anstrykning at motvilja för sadane företag har dock tidningen Najaden skämtsamt nog antydt. Vi skulle tro detia härleda sig från missförstand, då vi svarligen kunna antaga att nämnde tidning skulle med uppsåt lemna plats tör en så beskaflad insinuation. ett foster antingen af någons af det konservativa partiet hat till reform, med hvilken man skulle kunna hålla en ganska betänklig vidräkning, eller en och annans afvundsjuka öfver att se oss i vårt civila samhälle kunna uträtta hvad ett 60-årigt örlogsmanna-sällskap, en nåra samtidig Krigs-Vetenskaps-Akademi, en ännu äldre Krigs-Akademi och en i nära 300 år existerande Orlogsflottas lärda officerspersonal icke förmått ens prajektera än mindre tillvägabringa. Vi borde såjedes med skäl svarare kunna förvänta oes ett biträde eller tystnad af den osynliga verksamheten under freden, för hvad som gagnar under kriget, än oskäligt klander. Ja, vi borde förvänta oss i stället för smådelse och gyckel, att man heldre sökte återgälda allt hvad man af handelsflottan lanar under freden, för det som fordras under kriget, och äfven då, när var Orlogsflotta i all sin gloria med sine 6 Amiraler, 24 Kommendör-kaptener, 12 kaptener, en mängd Premier-löjtnanter, Sekond-löjtnanter, Under-ofhcerare och gemene, hvaribland 10, 000 oöfvade Rotebatsmån icke skulle kunna utrustas eller rätteligare skötas. med mindre än att förhyrda Oshcerare, Under-ofheerare och Sjömän af Handelsflottan vore att tillga. Så har fordrats förr, då örlogsflottan skolat rustas, oaktadt en ständig öfning då för tiden bordt göra personalen användbar, och än mera behöfver nu handelsflottan att anlitas då största delen af officerskorpsen, shväl under sina hyperboliska promenader å de stationära örlogsvarfven, som uti andra värf der lindrigast sagt ledigheten spelar hufvndrålen, och under sina ångbåtsfärder icke kunna för den praktiska sjötjensten blifva hvad de borde vara. Såsom ytterligare bekräftelse på hvad vi anfört åberopa vi en Dansk författare, som erkännes och igenhkännes på sitt ypperliga arbete: Unge Sömands Ilaandbog ved P. JY. Sehultzt att han varit en af Europas måst utmärktaste Jömän under detta och förra århundradet. JI hvad man end foeretager sig, for at gioere sig beqvem till sin Metie, yttrar sig författaren, Åsaa vill det neppe ret lyckes, uden at dertil är bleven lagt en god Grundvold.s Der er ingen Stand, hvortil der udferdres mere Studium och Kunskuber end til Soeljenslen, fortfar han vidare. ?Thi naar man ikke i sin Ungdom, for end man begynder at fare, haver lagt en relskasens Grund i de Jurskillige Videnskaber som dette Kald udfordrer. skal man i Eftertiden ikke fatteligen bekomme den da ombord liden eller slet ingen Leitighed er til virkelige Studeringer, og naar man foerst er bleven aQs,lcier. haver man saa mange andre forrelninger. att man snart ingen tid finder til at lagge sig efter sligtt m. m. Vi kunde ännu anföra fleres vitsord om vi behöfde gå längre i vår ostridiga satts, att ämnet till en god sjöman i allt måste förberedas på landet. Eller månne sjelfve Navigatören kan inhemta sina kunskaper på sjön, fastän han der skall utvisa den osparade vägen? Men vi lenme tviflarne, och den som af okunnighet eller klanderlystnad motsåger allt. att äfven göra något. De kunna genom borrespondans, med andra länder blifva öfvertygade att vi ha rätt. Ett föregifvande att här finnes dem, sem icke anse sjömansskolor af förberörde beskaffenhet nyttiga, är falskt. Vi tro oss känna förhållandet bättre och veta att i vårt samhälle icke finnes en så ensidig person, som skulle bestrida rigtigheten af hvad vi påstå. Ja, än en gång upprepa vi hvad vi anfört — — — och huruvida bland våre civile medborgare finnas några Thome:öner torde vi få tillfälle att uppgifra, sedan rederierne vant tillsammans, angaende dispositionen ur National-kassan för Sjömanna-Sällskapets skola. Under det vi ned-krifva detta inhemta vi genom korrespondans, att man i Stockholm funnit vårt Sjömanna-Sällskaps Skolinrättuning så nyttig, att man uppmanat Sjömanna-Sällskapet der att följa Moder-Sällskapets exempel; att det föregående redan under hand infordrat ritning på det hår byggda takelsartyget, reglementen och lärokurser, m. m., för att der anvånda, och att rederierne i Stockholm med största välvilja beredt FilialSällskapet tillfälle att, hvad som ock redan skett, inköpa ett större hus. Det är bedröfligt. att oaktadt de många uppenbara klagomål i både tal och skrifter, öfver för handeln och sjöfarten menliga oordningar vid Skeppareoch Styrmans-examina, Förvaltningen af Sjöärenderne tortfar att bibehalla Navigationslärarne såsom examinatörer, på de flesta ställen , då examen för dem t. ex. som njuta privat undervisning i Norrköping, kunna taga sin examen i Stockholm, och de i Warberg uti Göteborg. Besynnerligt att man fallit på sådan id att förordna private lärare till examinatörer, då deras utkomst beror af examens utgång. Naturligtvis är det då klart, att examinatorn godkänner eleven, om denne vore än så skral; man had hafea A2 radaro och nHdggswrFnra får säkerhet i hans kunskan för