A ) Den vårde Insändaren torde ursdkta att vi i denna punkt äro af en helt annan tanka. Tredje mom. af 14 5 Riksdagsordninger lyder sålunda: Valen skola ske inför Magistraten, efter det å hvarje ort hittills öfliga valsått, deruti likväl ändring kan äga rum, enär antingen någon Stads samtlige ralberättigade Innevånare, eller ock en eller flere klasser bland dem , hos Konungen anhalla om fastställande af en ny valordning för staden, och Konungen, efter vederbörandes hörande, finner skäl att härtill samtycka. Då valen förrättas af Borgerskapet samfåldt och icke af elektorer, berälenes rösterna, efter hvad hvar och en af de våljande till Staden skattar, samt för Fahlu Bergolag, efter sjerdeparts grufvedelarne. — I den förra punkten finnes, såsom läsaren sjelf ser, icke ett enda ord nämndt om ndgot särskilt slags valsått, på hvilket den bör tillämpas. utan om valsålt i gemen, eller hittills öfliga. I den sednare punkten nämnes upplysningsvis, men ingalunda ovillkorligt bestämmande (ty då skulle den hafva utgjort ett särskilt moment) att, när val förråttas af Borgerskupet sumfaldt. rösterne böra beräknas efter hvad hvar och en af de vålande till staden skattar. Detta var nödvändigt, på det att icke samma röstberåkningssätt måtte följas vid de samfälte valen, som vid dem, som anställas genom elcktorer, hvilka, som man vet, rösta per capita. Begge röstberäkningsatitten, både de, som ske efter skattebidragen til Staden, och genom elelketorer, per capita, äro vÅäflige ock kunna följakteligen föråndras. Hår i Götheborg är det Ööfligt att rösta efter det förra, och i Stockholm t. ex. efter det sednare; ändring i båda måste således i grundlagsenlig våg kunna hos Konungen sökas. Detta blir ännu tydligare, om man tänker sig den sednare punkten såsom stående först och den förra säsom derpå foljande i efvan bemälle moment. För öfrigt inser läåtteligen hvar och en, alt det aldrig kan hafra varit lagstiftarens mening att åt den uelen af folket, som röstar genom elektorer, bevilja en förmån, som icke Jinge tilsudorjutas af den, hvilken röstar efter skattebidragen till kommunen. En sådan grundlagsbeståmmelse vore ju uppenbart stridande emot alla konstitutionella principer, enligt hvilka hvar och en medborgare skall vara lika inför lagen och foljakleligen äfven inför grundlagen. För att emedlertid ännu mere åskådliggöra och bevisa rigtighelen af den af oss och Handelstidningen yrkade sats, vilja vi uppståälla den i följande enkla och fugioka Jorm: Med öfliga valsått förstås i grundlagen de nu i Sverige brukliga. Alla här i Sverige brukliga valsätt äro således Gfligar. I alla Åöfliga valsått kan, i stöd af 3 mom. 14 3. Riksdagsordningen, ändring hos Konungen sökas. Valsdåttet i Götheborg är ett i Sverige öfligt valsdtit. Foljaletligen kan äfven i detta valsätt en ändring hos Kongl. Maj:t sökas. Något annat hafva hvarken vi eller Tlandelstidningen i denna fråga påyrkat, och följaktligen hafva så väl vi som Handelstidninger rätt. Men hvad som år r ätt, kan icke vara orått; hvilket var det som skulle bevisas. Att förslaget om en förändrad röstberäkning vid Riksdagsmanna-val 5r Götheborg emedlertid omfattats med det allvar, som det förtjenar, tro i oss känna, likasom att ett förslag till detta åndamåls vinnande förerogs och antogs i Stadens Herrar Åldstes sista sammanträde den 1:ste mevarande månad; men som protokollet ännu icke justerats, kunna vi firföre icke närmare redogöra. Enligt berättelse skall nämnde förslag uppaga följande modifikation i röstberäkningen, neml.: Minsta summa af påfördt sammanskott upp till 100 R:dr röstar för allt belopp: sammanskott af 100 t. o. m. 200 R:dr för belopp af 24 sk. er R:dr: d:o at 200 t. o. m. 300 R:dr för belopp af 12 sk. per R:dr; :0 af 300 och högre för belopp af 6 sk. per R:dr och för hvarje peron, hvars sammanslagna sammanskott öfverstiger 100 R:dr och skillingar, kola dessa skillingar, om de understiga 24, uteslutas, och om de öfverstia 24. räknas för föll R:är; så att till exempel en person, som är Boigaman i ett handelshus som vagför Jern och dessutom för sin egen del Ikar fabriksrörelse, samt äger hus, och hvilken härtör påföres för rörelsen . . ... B:co R:dr 400 andelen i Bolagets 16örelse... 3 225 . andel i dettas Jern-afgift s....esseeseser er 2 45 , hus PS 2 EJ JK JE JE a 38:18. B:co R:dr 708: 18, Acer röst å 100 R:e . fönnnne.. B:co R:dr 100 100 3 200 R:dr ...... AR 24 sk...... 39 50 500 å 300 , .... ÅA 12 k..... 25 300 å 708: 18... å 6 skk.. 535 51 eller sammanlagdt...... B: 226 —. Vbeklaga emedlertid att Stadens Herrar Åldste icke synas hafva för so att genomdrifva den projecterade förändringen i röstberäkningen före ss pdanie Riksdagsmanna-val. Under så fatta omständigheter återstår nd at: vara enige, om nagot skall kunna uträttas, och med afseende erå rekomendera vi följande till våra Läsares allvarliga behjertande. fm det iilläfventyrs kunde falla någan in att offentligen söka ådagaligga et svenske folket icke sätter värde på friheten och således ej eller förtjenar ttåatnjitafden, skulle han utan tvifvel bland sina argumenter fördelagtigast sa om far Ham AB 5 bUt rtiser sig