inbrik Om röstberåkningssättet i Götheborg vid Riksdagsmannavral, som bärvarande flandels-Tidniog i bladet för den 28 d:s upptagit, torde Ins. härn tmy ud sig vid Tit. opartiskhet, då han anhaller, att ett rum i ätven matte lemnas för nägra reflexioner i anledning af berörke vars tönattare uppenbarligen misstagit sig om RiksdagsförordungnsÖreskröft i ämnet?). — Nämnde Grundlag stadgar visserligen i dess 14 3 3 mom. angarnde ralsättet (d. v. s. om valet sker genom Elektorer eller ul Gorgerskapet sanvällt), att ändring deruti kan ske på sätt i artikeln afuamddas; men längre ned i samma mom. töreskrifves uttryckligen, att då valcn förrättas af Horgerskapet samfåldt och icke af Elektorer, beråknas rösterne efter hvad hvar och en uf de väljande till Staden skattar. — Detta stadgande, hvars ullämpning i vart samhälle ntgör den uu klandrade hutvudpunkten, kan endast i grundlagsenlig väg undanrödjas, och det enda, som, uti Ins. tanka, at Borgerskapet härstädes för närvarande kan åtgöras är att, före det instundaude valet, pluraliteten förenar sig om, att alägga de blifvande RiksodÖanmnen, att 1 grundlagsenlig ordning vid Riksdagen väcka en motion, som afsag någon viss stadgad jemkning i beräkningen vid Riksdagsmannaval af det belopp, hvar och en till Staden skattar. — Visserligen åtga ännu flera är, innan en sadan motion, om antagen i alla instanserne, kan bära frukt, men bättre sent, än aldrig. Ing. häraf önskar, att ändamålet med denna artikel måtte vinnas. som år att förekomma det ett förslag — sådant det i Handels-Tidningen angifves, väckes till ventilering vid det instundande valet till Riksdagsmän, enär ett dylikt förslag, såsom grundlagsstridigt, icke kan af vederbörande behandlas, och troligen skulle få det snöpliga slut, att icke af Magistraten ens upptagas. Götheborg den 31 Oktober 1839. En opartisk Valberåttigad