Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 oktober 1839, sida 1

L2L2L2dete??p? 99ssp)tsssssssdnnnnnnnnnnnnnnd4 blir full dager, och kyrkvaktaren sitter ensam på gången med en qvast i handen, solen lyser skarpt genom fönstren, äfven från sidgangarne, och allt, hvarje minsta skugga af ett galler. en fönsterinfattning är så iakttagen, att man alldeles glömmer hvar man verbligen är, tills ridan faller, och man uttråder i verkligheten. Tagot fuallkowmligare i denna väg kan man ej tänka sig, ej ens Daguerres Diorama i Paris skall hatva varit mes ra illusoriskt. också skall Grapius inhemtat sin konst hos honom, hvar: igenom hans framställningar jemväl mycket skola hafva förbättrats de senare åren. IIVart är ungefär bytas de om. Huru denna luftoch dagförändring, samt figurernes franitrådande och försvinnande tillgår, veta ej ens de skickligaste fysici, hvarpå Berlin ej lider brist: herrar praktici säga blott att det sker par la decomposition de la lumiere, men hsari denna dåcomposition består, det nämna de ej. Nu lår Daguerre hafva utgifvit en beskrifning så väl deröfver, som öfver sina ljusteckningar, så att slöjan öfver dessa, alltid förundransvärda, verkningar ändtligen fallit: men jag har ännu ej haft tillfälle att se denna brochure. Hela Grapii local är för öfrigt åfven högst sevärd genom den mängd af antiqviteter och modeartiklar som der, på det praktfultaste utstålda, visas och äro till salu. I anledning af nyssnämda fysikaliska experiment, kan jag ej heller underlata att nämna ett bland flera, dem Prof. Conrad vid Joachimsthalakn Gymnasium hade godheten visa mig, nemligen att blotta dagsljuset skadadt genom en vanlig slät slipad bergkristall och ett stycke kalkblandad fältspat, framställer olika figurer af ringar, kors o. 8. v. och i olika täraskiftningar, nästan som ett luftigt kaleidoskop, allt efter som kristallen rigtas annorlunda mot synvinkeln: detta kalla herrar sysici ljusets hpolarisation. Hvartill denna upptäckt i praktiskt hänscende kan töra. är knnu oafgjordt, men märklig blir alltid ett sådant. om man så far såga, sörkroppsligande af den mest etheriska materia, ljuset. Men nu till de egentliga konstnjutningarne i Berlin, ehuru Dioraman, med skäl, också han räknas dertill. Det som först väcker uppmärksamheten och alla dagar och tider, så länge solen är uppe. är tillgängligt för allmänheten , är Antikoch målningagallerierna. förenade i en byggnad med den stora samlingen af etruriska, grekiska och romerska vaser och andra kärl samt af gemmer och kameer, under namn af muscum. Det är en högst smakoch praktfull byggnad, uppförd efter Schinkels ritningar, hvilken också, i den herrliga rotundan, som utgör vestibulen, öfver en krans af antiker, har sin byst midt emot Humboldts. Nedra våningen, der taket uppehålles af stuchaturpelare, med utseende af porfyr och väggarne, jemväl af stuckatur. synas vara gulaktig marmor, innehåller den rika antiksamlingen: öfver-våningen, indelad i 32 salar, målningsgalleriet. utgörande 12 å 1300 nummer. äl kunna många gallerier kanske vara af större värde: men bättre ordnade visst ej, och att der också äro högst skattbara saker. kan redan slutas af de ypperliga originaler af Rafael och Coreggio m. fl. som der finnas. En madonna med barnet af den förra och en Leda samt en Jo af den senare Aro isynnerhet förtjusande. Att hår inata mig i detaljer, tillåter mig tör öfrigt hvarken den flyktiga blick . tiden tillåt mig att egna åt de herrliga samlingarne eller utrymmet för dessa anteckningar: hvad man torde finna fullständigast i målningsgalleriet, åro de nederländska skolorna. Också finner mar i nedra våningen en vacker samling af gamla glasmålningar. Vasoch Gemmsamlingarna intaga sonterainen. De åro ganska rika, och hvad inflytande den dagliga omgifningen af dylika konstskatter har. bevisas derigenom. att vabtmästaren, som under en längd af år varit anställd vid Vassamlingen. sjelf efterbildat dylika, till mycken fullkomliehet. och jemväål bosselerat en mack i vax af den sköna drottving Louise i Preussen. som. näst Ranchs liggande statue af henne i hennes Mansolåe på Charlottenburg, skall vara henne mest lik, och som också är idealiskt skön. De öfriga samlingarne i Berlin Kro: Anatomiska på universitetet. märkvårdigt i anseende till den mängd af missbildningar, hopväxningar och dylikt, så väl af menniskor som djur. som der visas, samt instruktivt genom de verkningar af åtskilliga sjnkdamar, som framställas: men i det hela hemskt och vämjeligt: Egvnfiska Musenm på ett vackert lustslott i sjelfva staden. kalladt Monbiion. år ett af de rikaste och bäst ordnade i Enropa. till större delen personligen samladt af en Herr Passalacque. som nu Åfven är dess Direktör. Det innehåller. ntom en mängd mumier af alla slag, fullvuxna och barn. hundar. kattor. apor. fiskar. ormar m. m. ofantliga sittande Minerva-bilder med hundhnfrnden af granit . hela egyptiska grafvar, papyrusskrift och grafstenar från de afläganaste tider. t. e. en öfver Sestostris den stores gemål, Nane Ari, död 1473 år f. Ch. Zoologiska Museum är också på Universitetet och ganska betydligt: men just som Vetenskapsakademiens hos oss, rikast på foglar, från den största struts och condor till den minsta flugstora kolihri. Mineral-kabinettet på Universitetet, som. utom att det eger en utmärkt samling af vanligare och sällsvntare mineralier. också ej saknar märkvärdiga fossiler samt jemrål blifvit riktadt med många sällsynta stuffer från Sverge. hvarihland en granat. stor som ett hetvdligt åple. från Falun, År bland det förnämsta. Det ever i Professor G. Rose och Doct. Girard, hans famnlus. ifriga vårdare. Skada att man ej beqvämt kunde undersöka det. emedan det. i anseende till Universitet-bvggnadens reparation, var något sammannackadt. En stor stöld af flera gedigna Guld-, Silfveroch Platina-stufser hade nvligen, på ett obegripligt sätt. egt rum. Man skattade förlusten till 7 å 8000 R:dr Prenss. C:t och man hade änun ingen spaning på gerningsmannen. Att det dock varit en. som väl förstått hvad som lättast kunde användas, bevisas deraf. att han låtit ligga stuffer af betydligt större värde. men som ej voro så rena. Tyghusets innehåll kan också räknas till samlingarne, dock ej af det antika slaget ; ty egent