Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 oktober 1839, sida 1

kandet är ämnad att utgöra en föreningslänk mellan den lägre jordiska och högre himmelska naturen, så är det första i mennisko-barnets uppfostran, att hon vänjes att tänka och lära. Småbarn-Skolors ändamal är således, att väcka de små till uppmärbsambet och estertanka, att gitva dem enkla och upplysande svar pa alla deras fragor, och att bibringa dem en id om allt. på det naturligaste sått och i förhallande till den späda aldrens satiningsförmåga. Smabarn-skolan bör vara en slags lekstuga, der man söker att roa och förnöja barnen, under det dessa förströelser begagnas att hos dem inplanta begrepp, som sro lämpade tör deras alder. Så kan man af själens naturliga elementer göra det bästa bruk och leda de späda, outvecklade själ-krasterna till att förbinda sig med redbarheter och verkligheter i tankans och materiens verld. Framgången af en Smaharnskola beror nästan helt och hållet på läraren eller lärarinnan. Dessa böra vara af ren och oskrymtad gadsfruktan, af ett naturligt mildt och fogligt sinne; med munterhet, ömhet och allvar kunna lämpa sig efter den späda aldrens joller och, på sådant sätt, förskafla sig barnens förtroende, kärlek och aktning. Det är en sak af ont-äglig vigt, att man tidigt inplantar hos barnen kärlek till Gud och vördnad tör den Heliga Skrift , aktning för föräldrar och vana vid lydnad och ordning. Smabarn-Sbolor skada icke barnens fysik: 1) emedan renlighet är det första vilkoret för dess begagnande, hvilken är högst välgörande för hälsan 3 2) emedan rörelsen är oupphörlig i skolan. Barnen gå, upplyfta ochnsammansla händerna. stå på ett ben, stå upp. sitta ned, marschera hit och dit, ropa högt efter kommando, sjunga, tala 0. s. v. Der far ej vara nagon stelhet. De aldraminsta barnen krypa ikring: det hela år som en myrstack. 3) Emedan man icke studerar. Det är icke hufvudbryderi. Man behandlar plastiskt barna-sinnet och barna-hjertat; man uppvårmer detta ädla vax och låter det af sig sj ifaflyta in i den form man öppnar för dess emottagande. Hvad undervisningen beträffar, bör man iakttaga att hufvud-ideen är, att väcka uppmärksamhet och vänja till aktgifvande på allt hvad som förefinnes så inom som utom mennuskan. Det kommer an på lärarens förmåga, att i oupphörlig omvexling och på ett kaptiverande sått föreställa ämnen, så långt han kan gå. Hos menniskan finnes något, som kallas nyfikenhet; denna visar sig tidigt hos barn och bör tillfredsställas. De böra icke smådas för deras frågor; det är att med maktspråk förjaga dem från förnuftets område. På så sätt blifva barnen likgiltiga, okunniga och dumma och söka ersättning på oförnuftets och lastens område. Få de deremot upplysande och vänliga svar, så bildas deras förständ och deras hjerta. Det är bättre att föräldrar erlägga för barnen en obetydlig afgift för skolans begagnande. ba det man får för intet, sätter man icke värde. En liten obetydlig afgift i veckan bidrager mera att sästa barnen vid skolan, ån om de fa undervisningen gratis. Man bör vara angelägen att höja allmänhetens sjelfkänsla, och detta sker icke om den behandlas som allmosehjon, hvilka af de bättre lottade undfå allt endast af barmhertighet. Asgiften bör dock vara låg, för att icke afskräcka de minst bemedlade. Alla barn , hvilka af föräldrar eller förmyndare frivilligt såndas till Småbarn-skolan. böra utan val der upptagas. Vid en ålder af 2 till 6 år tänker man icke på någon rangordning. Grefvens och Stalldrängens barn kunna förträffligt leka tillsammans. De sympathier, som härigenom väckas, utgöra möjligen ett cement i Statsbyggnaden, just derföre att de grunda sio nå en ren christlig basis.ct