det imellertid en ganska pittoresk verkan vid den vackra sjön, och ingängen till den sköna Storhertigliga slottsträdgärden. Vid afresan, som härifrån och till Ludvigslust sker med Mecklenburgisk Diligence, ännu beqvåmare än den Lybeckska, passeras en stor del af denna vackra anlåggning, mycket förskönad af närvarande Stochertig, och härifrån vidtager också en förträfflig Chansske, jemn, som ett golf, hvilken fortfar Anda till Berlin, med undantag af de knaggliga småstads och bygatorna, man måste passera. Dock är vägen, sedan man kommit förbi Schwerivska omradei. i afseende på den omgifvande naturen, ingenting mindre än intressant, flacka, litet bebyggde fält är nästan allt hvad man ser, och tryggt kan man således blunda i hörnet af vagnen, utan att hafva förlorat något. Det är verkligen märkvärdigt huru, en så pass stark befolkning kan lefva på en så steril mark; den ena lilla staden följer på den andra; men också skall välmågan ej vara serdeles stor i dem. Den första man kommer till år Ludvigslust, förr Storhertigens Residence. Obegripligt är det dock, att han kunnat föredraga denna. alldeles på det torra liggande obetydliga ort, mot det så vackert vid sjöstranden belägna Schwerin. Gatorna äro visserligen breda; men husen sällan eller aldrig högre än en våning och alla anläggningar, ehuru lofvande, ännu så unga, att man ej kan kalla dem vackra. ( Forts.) — —.t — nAii:-:—c