Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 oktober 1839, sida 1

)nmZn,? cLWLAAAQAQC— ————. — —— 2 månader tidigare om våren från Slitö, ån directe från hemorten, må kunna skeppas? Jug frågar, hvad som skall ersätta denna frakt, assurancen för varan a ett bräckligt kustfartyg, lossningsoch lastningskostnad. commissions-arfvode, hamnumgälder och sportler, hvilket tillsammans, hvart för sig, ma vara så billigt som möjligt. på en tung vara. som Trädvaror, Tjära, Beck m. m. icke kan antagas till mindre än 15 till 20 procent: Skall ett högre pris på Försäljuningsorten ersätta detta. så är den supposition lika så riktig som den, att ett fartyg med Americanska producter. som gjort Haveri i Östersjön och reparerat i Slitö, vid sin ankomst om varen till Petersburg skulle gjort lyckligare tour för aflastaren än de, som seglat från America till Petersburg utan Haveri. Ehvad natur-förmåner Slitö må hafva, aldrig kunna de ersätta hvad i tid förloras, ty ett Skepp lastadt i October eller November i Bottniska eller Finska Vikarne seglar med vida större besparing directe till sin, i ett blidare klimat belägna destinationsort, och är oftast vål Bter ett godt stycke på hem vägen, da varorna för andra gången i Slitö skola inlastas. Vidkommande de returnerande fartygen, så lår väl ingen Skeppare vara så oklok, da han har Calmar. Carlskrona, Westervik och flere goda hamnar att tillgå, att, — utom i yttersta nödfall söka sin tillflygt i Slitö. eller på Gottland i allmänhet, med hvilken Ö all slags communication vintertiden ja Så 10 veckor helt och hallet af isen är afbruten, så att Requirenter, Committenter och Skeppsrederie skulle vara lika vanlottade, som Commissionairer och Skeppare? Om hamnarne i Finska och Bottniska Vikarne äro till Maj manad igenfrusna. hvad båtar det att Slitö är öppen, da Slitöfartygen icke kunna komma hastigare in i de nämnde Vikars isbelagda hamnar än de direct ankommande fartygen? Att mera, än blott en god hamn, fordras för att locka köpmän till företag, bevisas allrabäst af Kåpenbamn. Bättre än den, år ej Slitös hamn, men hvad som i Slitö icke sinnes. utan först med orimliga kostnader för en ringa tid skulle byggas, det är makalöst stora, för nästan all eldsara säkrade Magiziner, alla slags Assurans-inrättningar, rika och utmärkt recla Köpmän, som kunna lemna betydliga förskotter på Varor. daglig Postcommunication med hela verlden, ett billigt bebhandlingssätt, billigt pris på proviant och många andra stora förmåner. Om allt detta icke kunnat förekomma en i alla afseenden för 30 å 40 år sedan upparbetad handels successiva förfall, hvilket endast har sin grund i tidens sträfvande att undgå alla omvägar, att bedrifra allt med den högsta besparing af tid och kostnader och att inom den möjeligast kortaste tiden, med undvikande af alla mellanhamnar, gå directe fran ett ställe till ett annat: hurn vill då det folkoch penninge-fattiga Flitö hejda tiden i sin framgång och tillskapa något, som kanske tör tre sekler, men aldrig nu mera, låter verkställa sig? Hvarje Skilling. som nt. gifves på denna sak. år lika god använd. som att kasta den i sjög. Att Slitå kan vara en vpperlig tillslvgt-ort i sjönöd för Seglande och Ångsartyg, medgifve-altfsör gerna. Den fördel det deraf kan draga. och af ex. porten och realisationen af dess kalk och dess gran-kaps Mineral, Skogs. och bandtmanna-Producter i likhet med Sveriges öfriga Kustprovinser, begränsar de anspråk inom hvilka det bör hålla -ig, och hvarmed det i sjelfva Hufvudstaden ej skall sakna afsättving, så långe densamma från Finland ännu behöfser öfver en Million R:dr bränsle och födoämnen. Utan tillbörlig skötsel är ingen säkerhet. Tyå eller tre Tjenstemän måttligt lönte på en liten aflävsen punet från Moderlandet nteåra ingen controll, således icke heller någon -Åberhet. gag känner ställen. der man helt enkelt gått till en ny Tullfärsaltare. känd som redlig och oförvitlig Embetsman. och sagt honom rent i syn: Vill ni ingå i våra planer. då år ni vår vån och bror och ni skall ha fullt opp. vill ni det ej, så hjelpe vi oss ändå. men det blir er sak att finna det trefligt på stället? Trogen sine grundsatser lefde han en kort tid på Orten. som en afhvarje man afskydd menniska. och för ömsint att kunna hära ett sådant öde, sökte han att komma derifrån. så fort det sig våra låt. Jag vill ej nåstå att detsamma skulle hånda i Slitå. men blefre det Transitooch Nederlagsplats. så skulle detta väcka många lurendrsjareoch Tullförsnillnings-projecter till mehn för Sveriges laglydige Köpmän och Fabrikanter och denna rörelse. — i brist af all annan, väl drifres med enskild vinning för Orten och dem, som deruti deltogo, men också för moderlandet vara den mest skadliga. Gottland med en areal af 27 mil och circa 40 m. Innerånare kan ej pretendera en förmån mehnlig för hela Sveriges handel och manusactur-väsende och att uppoffra det positiva för det illusoriska, är orimligt begårt. Vill någon i Finska och Bottniska Vikarne roa sig med att skicka sina varor indirecte, bör ju heldre det på Vestra sidan af Ön, destinationsorten nårmare belägna urgamla Wishv kunna våäljas, hvilken stad, då den i de Åldsta tiderne varit ibland Hanseståderne snarare, om också blott på försök, åter borde nyphjelpasJag anser således att Slitö-Compagniet bör vara särdeles nöjdt med de förmåner Kongl. Maj:t detsamma redan i nåder förunnat. Öfvergår ställets magnetiska förträfflighet mitt begrepp. så skall samma förtråffighet. som efter Sökanders försäkran redan ådragit sig uppmärksamhet så vål i Europa som America, sjelsmant och på en snccessiv naturlig väg immerfort utveckla sig förutan Regeringens vidare tillgöranden: allt annat strider lika mycket emot tidens tendens. som emot nationella Statzoch Handels-maximer. Bygg ej bo åt räfven, är ett gammalt ordspråk: om ett Malta finnes i Medeihafvet. må åtminstone vi akta oss, att tillaga en dv