Reflexioner öfver Englands, Frankrikes och Tyska Tullföreningens Handelssystem. (Forts. och slut fr. N:o 107). Angående det speciella förhallandet med Frankrike, så är tullatgisten för dess hufvudprodukt, Vinväl hög, dock blott hög i jemfårel-e med T. Tullförenings-tarifens allmänna grundsatser, icke i jemförelae med flera andra lånders. såsom ät. ex. Englands, Rysslands etc.hvarest Franskt vin lika högt, om icke högre belägges. Consumtion af Franskt vin i Preussen, såsom hufrudconsument deraf bland Tullföreningens stater, har, det oaktadt, icke blifvit mindre utan snarare större, sedan Preussen förbundet sig med dessa stater, hvilka sjeltva i sina Rhenlånder producera och exportera vin. Förlidet ar gick införseln af Franskt vin öfver Stettin till circa 16,000 oxhufr. (circa 4000 oxh. mer än ar 1836), och då enligt erfarenheten Stettin importerar hälften af det Franska vin, som till Tuilföreningens stater inkommer, så belöper sig total-införseln till 32,000 oxh., och inköpsvårdet ungefär till 1,600,000 Pr. Rdr. Införseln af flera andra produkter och colonialvaror från Frankrike, direkte eller öfver Hanseståderna, uppgår äfven till lika mycket. Men hvem kan beräkna värdet af de verkligen mänga, till en del kostsamma lyx-. modoch konst-artiklar, hvilka årligen från Frankrike inströnima i Tyskland? Blott en del sädane står under kontroll, under det andra och kanske de betydligaste, för sim ringa volum, obemärkt insmygas. Säkert uppgår det till minst ett par millioner Pr. Rdr, som Frankrike årligen har att debitera Tullföreningens stater, och man irrar sig icke om man uppskattar totalvärdet af årliga införseln från Frankrike till Tullföreningens stater (hvaraf största delen drabbar Preussen) till 5t4 å 6 millioner Pr. Rdr. Men hvad inför deremot Frankrike från Tullföreningens stater, eller rättare hvad tillåter det till införsel? — Trävaror och Zink ärse, de begge enda hufvudartiklarne. Af det förra slaget gå under loppet af ett år från Frensxiska hamnar till Frankrike blott 50 till 60, på sin höjd vid särskild conjunctur 70 skeppningar. till större delen af tallträd, hvars värde fir lågt. sedan för Preussiska stafvar, elier laggträd genom de Bosniska och Ryska uppstått en så skadlig concurrens i Bordeanx-marknaden. Af det sednare införer Frankrike. dels direkt öfver Stettin och Danzig. dels indirekt öfver Hamburg, årligen circa 200,000 Ctr. Facturavärdet af begge slagen år på sin höjd 13 å 2 millioner Pr. R:dr och således återstår ännu 34 till 4 millioner. hvilka genom Tullföreningens andra exporter till Frankrike knappt till hältten kunna betäcka-; så att Frankrike arligen har ett ansenligt plus af minst 124 å 2 millioner Pr. R:dr, hvilket blott särskildta år kan utfalla gynsammare för Mllföreningen, såsom t. ex. 1832. då Frankrike till följe af missväxt importerade icke obetydligt af fråmmande spannmås Åfren öfverensstämmer håri till en del Franska journalistiken, så att ibland andra Pariser Commerce: berättar, att Frankrike är 1825 endast i consumtionsvarar (comestibles) exporterade till Tyskland (Österrike undantaget) för 7.508.297 Frs mer, än det derifrån importerade. Tullföreningens häraf uppkommande otördelaktiga ställning är blott en följd af Frankrikes redan nämnda illiberala handelssystem mot Europas Länder, t. ex. Tyskland. Det är klart att det icke så kan förblifva, och att det tihika ligger i Frankrikes eget interesse att ändra detsamma: i annat fall torde dess rörelse med Tyskland, hufvudsakl. med Preussen, minskas, då Tyska folket deraf föranlåtes att vånja sig vid inhemskt vin och så utvidgar produktionen deraf. att det icke mer blir fråga om franska viner, samt bruket af många andra Franska produkter och fabrikater småningom mycket sleulle aftaga. Men hvad befarar vål Frankrike i afseende på Tyska sabrikater och manufakturvaror? Är det icke bevisligt att Frankrike nu med mänga, ja de flesta dylika artiklar står framom Tyskland, d. ä. producerar dem bättre, eller billigare? Blott få varor skulle genom upphäfvandet af den nuvarande prohibitifmåssiga tullen kunna införas i Frankrike; och att man tillåter detta, fordrar rättvisan, fordrar Frankrikes eget interesse, hvars fabriker derigenom skulle få en ny sporre till sitt fullkomnande och dess köpmän en ny driffjäder till utvidgandet af sin verldshandel. Men framför allt åligger det Frankrike liksom England att till ett minimum nedsätta tullen på alla råa, eller till hälften bearbetade produkter , sårom ull, rapsat. rofolja, linneväf, lefvande boskap och köttvaror. dricka, och till och med spannmål. Detta skulle tjena till, att dels sätta Franska fabrikerna i stånd att. bättre än möjligen nu sker, konkurrera med de utländska, dels att franska publiken kunde för billigare pris bekomma vissa artiklar, men isynnerhet att i sitt hotade förfall upprätthålla handelsförbindelsen emellan T. Tulltöreningen och Frankrike, samt förhindra att ömsesidiga restrictioner och represalier icke änuu mer tillväxa. Åfven skulle Frankrike ingalunda förlora på ett sådant rationellt eftergilningssystem i sin handel med Tyskland. snarare skulle den ofelbara följd deraf uppstå , att Tyskland återhemtade desto mer från Frankrike. Handelsbalansen skulle likväl alltid blifva till Frankrikes fördel och blott till mindre skada för Tyskland, än nu år fallet. Må härmed de speciella anmärkningarne, rörande Frankrike och England, slutas; ehuru flera andra i afseende på sjöfarts-lagarne kunna anföras. — Frågan är, skall detta förhållande Andras. skola Enoland och