Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 augusti 1839, sida 1

nmni e In3ntttt pmc nn gång erkänd, skulle den förstörande och utblottande kamp, som det i så langlig tid haft att uthärda mot Turkiet, genast upphöra. Då skulle en offensiv och deffensiv allians förena dessa bäda stridiga partier inom det Orientaliska väldet, som, sälunda konstituneradt. skulle blifva en väldig förmur mot Rysslands utvidgningsförsök. Mehemed Ali, som då kunde sätta alla medel i verksamhet, för att gilva en större utveckling at sitt lauds politiska, kommerciella och industriella institutioner, skulle jemväl med trygghet kunna grundlägga ett mäktigt och bestående rike, som kunde erbjuda hela Europa en fri och lätt kommuikation med Pelsiens, Indiens och Chinas rika länder. Frankrike skulle. i anseende till sina Medelhafashamnar, och England till den hastiga kommunikationen med sina Indiska besittningar , i denna sakernas ställning finna en tillräcklig garanti för deras handelsintressen. och för ett varaktigt fredstillstånd, hvaraf alltid den öfriga verldens lugn skulle komma att bero. Civilisationen skulle då med stora steg spridas öfver hela Orienten och snart eträcka sig till det södra Asiens herrliga länder, hvilka i utbyte skulle sända oss siva rika naturalster. Egypten skulle sålunda hlifra centrum eller föreningsbandet mellan Asien, Afrika och Europa. Sedan Ottomaniska riket blifvit nog mäktigt, att gifva respekt at sin neutralit midt ibland våra politiska och kommerciella debatter. skulle det at Nellemed Aii innan kort blifva aterfört till samma höjd al anseende och makt, som det innehade under sin mest lysande epok. Genom detta medel skulle Ryssland, som med sitt jernok och sin is botar hela Europa. blitva ståckadt i Siun eröfringsplaner på Orienten och för alltid lörvisadt till sina nordiska stepper. Med få ord: besittningen af Dardanellerna är af för stort intresse för det vestra Europas politiska öden, och näset vid Suez är för vigtigt för vår framtida lycka, att dessa platsers ställande under varden af tvenne neutrala och oberoende makter — sådana Turkiet och Egypten skulle blifva, i samma stund deras ömsesidiga rättigheter blifvit fastställde och garanterade — ej borde vara af den mest trängande nödvändighet. Det är sälunda den bör lösas, denna Orientaliska fråga, hvars närvarande status quo år oroande för Frankrikes framtid, men väl till fromma för Rysslands och Englands ärelystua planer, hvilka afse Turkiska rikets försvagande eller fall, för att sedermera skifta rotvet. Undersökom nu ömsesidiga fördelarne af de båda kommunikationssått, hvilka kunna inråttas mellan Medelhatvet och Röda hafvet, vare sig medelst en kanal eller en jernväg. Näset vid Suez, som skiljer dessa haf. innehåller i rak linie, en bredd af aderton till tjuge leues (vid pass 7 å 8 Svenska mil). Terrängen är ouppodlad. saknar vatten och således utan alla slags tillgångar. En geografisk undersökning af denna ofruktbara laudttunga, den vi i alla riktningar öfverfarit och på hvilken si i flera månaders tid bafva vistats och bamperat, lemnat ingen tvifeel öfrie rörande dess primitiva bördighet. hvilken dessutom bevittnas af spåren efter sordna och rika städer. Uppmärkaamma forskningar hafva derjemte ganska bestämdt öfvertygat oss om den framtida tillvaron af en kanal mellan nordligaste punkten af Röda hafvet, der fordom staden Arsenog var belägen. och den ostliga grenen af Nilfloden, i nejden af det gamla Bubastus. Den mellan dessa båda punkter beläågna sjön Amari hade blifvit begagnad till ett föreningsband emellan kanalen. som tog sin början vid A1sinog, och den, som hade sitt utlopp något ofvanför Bubastus. De gamle, ledde af den upptäckten att Röda hafvets botten gått ända upp till Amarisjön, följde den genomskärning vattnet efterlemnat, och vunno sålunda en betydlig lättnad i denna första afdelning af deras kanalarbete. Sedan de hunnit fram till förenämnde midt på Suez-näset belägna sjö, återstod dem att fortsätta gråfningen, antingen direkte fram till Medelhafvet, eller till Nilen. som sälunda skulle tjena den senare delen af kanalen till utlopp i hafvet. Denna sistnämnda genomskärning, oaktadt den längsta, blef antagen emedan terrängen är mera gynsam för en kanalanläggning, och tramför allt, emedan den erbjöd kommerciela kommunikationer med hela Egypten och tillika afsättningsoch upplagsorter i PelnsiumsCanopis och Alexandrias hamnar. Härtill kommer ån vidare att som Sneznåset. från Amarisjön ända till Medelhafvet. endast består af flygsandsfält. kunde man ej som Volney ganska riktigt anmärkt, åt detta hböåll. anlägga en kanal a någon varaktighet. Som dessutom hafvet på denna sida at kusten år mycket långgrundt och inga hamnar finnas, skulle man sett sig föranlåten att helt och hållit bygga en sådan och gräfva den längt ut i sjön, på det att fartygen obehindradt kunnat löpa in och ut.) Sådane vore de omständigheter, bvilka förmådde Egyptens fordna Konungar att förena båda hafven meddelst en kanal, som förde till Nilen. Det är obegripligt hvarföre större delen af de moderna historieskrisvarne hafva betviflat tillvaron af den sordna kanalen mellan Röda hafvet och Medelhafvet, når det likväl är ganska lätt att igensinna de tydligaste spår dertill, så vål i gamla historien som på sjelfva stället. En af Napoleons stora tankar. når han företog expeditionen till Egypten, var att gifva den Engelska suprematien, så i maritimt som i kömmersielt afseende, en motvigt sörmedelst den förening mellan Indiska Oceanen och Medelhafvet eu kanal genom Suez-näset skulle förorsaka. I åstad: kommandet af en hastig och lätt kommunikation med Indiska hafvet , såg ) Denna del af kusten är så långgrund att fartygen ej kunna närmn sig till densamma på ett afstånd af en lieue eller något öfrer en fjerdingsväg.