Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juli 1839, sida 1

Q2Qz:LHIe-e-Aäfa— AQCQM7— — —AGAu;-AAAAAcAAAOA—— XAQOQOAQHIUb — — k7 — ———— som ansågos, utförselstullen oaktadt. kunna uthålla täflan ä utlåndska marknaden. må, såsom hittills, beläggas med en lindrigare afgift af 3 ål procent, eller undantagsvis, i följd af serskilda inverkande törhallanden, 2 a 4 procent; dock ansags för de under denna kathegori hänförliga artiklar, som redan vid dednaste tulltaxas reglering blifvit tran uttörselsafgift befriade, tullfriheten fortfarande böra äga rum. c). Att alla för inhemska slöjderna och näringarna behöfliga råeller berednings-ämnen och naturprodukter, som icke lemna öfverskott till utrikes alsättning, ma underkastas lämpliga restriktioner medelst utförselsatgilter, beräknade till 5, bögst 334 procent. I frågan om tull å utgående inhemska varor var ordföranden Hr Presidenten Skogman af skiljaktig mening och yttrade: att då han deltagit uti Bergsoch Kommers-Kollegiernas d. 18 Februari innevarande ar afgifna umderdaniga utlatanden deruti på anförde skäl betrielse fran utförselstull tillstyrkes för stangjern och andra mer och mindre törädlade jernessekter, han i alscende på utförselstull å sadana effekter, aberopade samma utlatande, med ett tillägg, hvad utförselstullen i allmänhet beträflade, att derest befrielse från utförselstull eller äfven blott nedsättning i densamma bletfve förastangjern beviljad, Hr Presidenten ansag alla öfriga inhemska produkter och tillverkningar böra ifran uttörselstull befrias, med undantag likväl af dew,hvils kas utförsel man ville genom utförselstull förhindra eller försvara. såsom malm, tackjern, trävaror af vissa slag eller smärre dimensioner med flere ra-ämnen och tör hvilka han instämde i Urr Medkommitterades törslag till utförselstull. De skål, hvacpa Hr Presidenten grundade sin mening att, i hänaelse utförselstullen a stangjern blefve helt och hallet eftergifven eller i betydligare man nedsatt. avdve egentlige exportartiklar borde från ntförselstull befrias, voro följande: I:o Att da hela inkomsten af ufförselstullen, enligt 1835 år Tull-taxa, kan i medeltal antagas till 430.000 Rdr om aret. ntförseltullen endast ä stängs jern utgör omkring 300.000 Rdr af nämnde summa. samt att följaktligen, om denna tull forssunne. återstoden jemförelsevis är af mindre vigt. 2:o Att då utförselstulleu a trädvaror. efter den i 1835 års Taxa deri skedda vedsättning . icke inbragte mer än 40.000 a 30.000 Rdr arligen. det för handeln med dessa varor, som i värde intaga andra rummet å Sveriges exportlista, skulle medföra stor lättnad om, genom uttörseltullens npphörande, flere nu vid inlastning och utskeppning för kontroll a samma tull föreskrifne formaliteter och omvägar åfven upphörde. 3:o. Att samma skål ätven i allmänhet är gåällande till lättnad för uttörseln af Sveuska produkter och vinner i styrka. i samma mån den inkomst, staten genom utförseltullen upphemtar, blir ringare. 4:o. Att i tall berähningen af statens inkomst genom taullnpphörden vid nästa statsreglering icke höjes utöfver den smmma af 2.950.060 Rdr, hvartill den vid förra statsregleringen upptogs. det är mer än sannolikt, att denna inkomst skall framgent erhållas äfven om hela utförszeltullen, med undantag af den å vissa råämnen, eftervafs. enär införseltullen. jemte lastyenningar. nederlagsrekognitionsoch transito-asgift, för är IS37 inbragt 3.071,.062 Rdr 39 sk. och för år 1838 ensam. utan tillägg af nämnde till 80.600 a 90.000 Rdr årligen uppgående serskilda afgifter. stigit till 3.277.092 Rdr 30 sk. samt dessutom antagas kan, att införselstullen genom den nya Taxa, som, grundad i öfrigt på ofvanstående allmänna beståmmelser, kommitterade komma att föreslå i förening med dagligen våxande förbrukning hos massan af folket och ordentligare förtullning skall snarare ökas än minskas.