Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juli 1839, sida 1

Sammandrag af de Politiska nyheterne för sistförflutne Juni månad. Den politiska stiltjen har omsider brutits af ett kriggallarm i Orienten. En Turkisk arme, danad af Preussiske Exercitie-officerare och antörd af Hasilsch Pascha, har oför-äntadt gatt öfver Euphrat och ställt sig käckt emot den Egyptiska krigsmakten, likasom för att visa den vilde och vresige Ibrahim Pascha sin militära styrka. samt bevisa verlden, att äfven Turkar kunna vara segervinnare. Öfver hela detta företag sväfvar ännu ett sådant diplomatiskt mörker, att endast Storsultanen sjelf och Lord Ponsonby hafva Ijus i saken. Hvad har kunnat vara orsaken till denna tilldragelse? Den raske graharsmannen, som lik en annan Pharao, med hjelp af sin både kyske och sluge Joseph (Bophos Bei) beherrskar Nilens stränder, har kommit de Brittiske be-ittningarne allt för nära. Efter eröfringen af, det nordliga Arabien, har hans Fältnerre, Kurschid Bahrein, occuperat Oarne och knutit ett vänskapligt förbund med den emot England uppbragte Persiske Schaken. Det gällde att förebygga alla vidare connexioner vid en diversion, dervid Syrien, denna Egyptevs törmurkunde löpa fara att störtas. Man förntsåg en Syrisk insurchtion och Drusernes resning på Libanons cederberg. Dock, Ihrahim visste vål att begagna omständigheterna till sin fördel. Sjelf har han uppehallit sig i Aleppo. cj för att angripa, utan för att försvara sig. Till svepskäl för det Turkiska infallet har tjenat. att Mehmed Pascha skulle restera med sin tribut till den llöga Porten. Emedlertid bar det Engelsk-Ostindiska Compagniet, med hjelp af en arme, belästat sitt herradöme på Indusflodens bäda stränder. och latit Pretemdenten Sudja sjelf atgöra sin strid med Dost Muahamed i Kandahar. Ryssland har blifvit nödsakadt att med en eskader kryssa i Bosphoren, för att vara tillhands i händelse Constantinopel möjligtvis skulle fa ett besök af Ibrahim Pascha; och under tiden hafva Tscherkassernes frihet icke blifvit oroad af den nordiske kolossen. I Rom har en högtid firats. dervid den katholska kyrkan rigtatmed fem nva Helgon. Att icke allenast en otalig mängd simpelt folk, utan Äfven flere Kungliga och Furstliga personer . hvaribland en Dausk Prinsessa, hafva tagit en innerlig del i detta -Fadespelbevisar att tron är stark i Israel och att den Heliga Stolen ännu nar fasta stöttor. Konungen i Preussen har derföre också, enär åäfven Domkapitlet i Trier trotsade honom. icke vägat att förkunna den upp-tad-ige Erkebiskopen af Posen sin afsättningsoch arresterings-dom, utan latit honom tvertom fa i Berlin företaga sig hvad han behagat. Någonting afgärande har icke tilldragit sig i Spanien. Maria Christina vill ogerna omgifva sig med ministrar af kraft, endast för att icke stöta sig med den gamle Espartero, som vill vara hennes högra hand; och Cortes. som yrka på en sadan minister. utan att likväl sjelfve visa någon energie, hafva blifvit upplöste. En del af Carlisterne hafva befunnit sig i ett tillstånd af mycken vanmakt. De at Maroto använde åderlåtningar hafva gagnat dem till intet. och han sjelf har varit utsatt för fiendskap och ränkor. Penningebiträden hafva uteblifvit allt mer och mer, och allt flere och flere hafva deserterat. Det har också derföre varit lätt för Espartero att vinna några fördelar och att besätta Ordunna. Men under alt detta har likväl icke Cabrerus makt i Arragonien och Valencia så betydligt försvagats. — Portugals Minister och Cortes hafva fatt sådane Regeringsfrågor att lösa, så att de icke varit i stånd att reda sig; och det har från Lissabon förljudits att man till och med ämnat med en Statsbankrutt afhugga den financiella knuten. Soult och Passy hafva ställt sig in hos Thiers med att begära ett anslag för att dermed underhålla kryssare längs Spanska kusterne, till Carlisternes skada, men till förmon för de Constitutionelle. De hafva följaktligen kunnat i början göra räkning på majoritet i den andra Kammaren; hvaremot llederslegionens reform gjort dem nagot bryderi i den första. Regeringen och Kamrarne eftersträtfva att göra Frankrike, åtminstone näst efter England, till den starkaste sjömakt i verlden; och detta är ganska klokt. Den trefärgade Fanan skall triumferande svaja i Medelhafvet och i Orienten. Detta har likväl just icke varit fallet vid Mexicos kuster; ty i fredsslutet med den unga republiken har Frankrike icke erhållit en hårsmon mera än hvad den förra. innan kriget började, ansett för billigt; och UlIOa har måst utrymmas. Utan att komma den drapelige Fursten Abdel Kader förnåra, har man visligen jemnat gränsorne för Algiers gebit mellan Bugia, Bona och Konstantineh, samt gjort Algier allt mera beqvämligt för kolonisering; och detta har man med rätta tillskrifvit Marskalk Valce. Stor-Brittanniens förhållande till: utrikes makter har utan tvifvel fortfarande varit vördnadshjudande; men inrikes har herrskat den totalaste conservati-m. Melbonrns minister har. sökt sitt bästa stöd hos. den unga Drottningens hofdamer; och dessa sednare hafva också räddat dens ehuru de icke förmått att förskaffta den en sådan majoritet i Undersom i Öf