Utdrag ur ett bref från Berlin. Prenssens -tållningar och förhållanden beträffande kyrkan, antaga tyvärr eu allt mer och mer invecklad karakter, och man bar föga hopp om nägon snart inträflande törändring af detta tillstånd. Erkebiskopen af Posen år ännu alltjemt i Berlin, hvarest han några gånger läst mässan i katholska kyrkan; men då detta sednare numera tros vara lhioaom förbudet, lemnat han icke mera sina rom. Konungen har icke talat vid honom; men med Ministrarne har Erkebiskopen haft åtskillige conferencer, hvilkas söremal lik väl änna icke blifvit det ringaste bekanta. På någon eftergifvenhet från Erkebiskopens sida lärer nu icke vara att tänka, ehuru man för någon tid sedan hade hopp derom. Hans dom är intill denna stund icke Sstadikstad: omen då Erkebiskopen i alla fall är suspenderad, anser jag Regeringen hafva gjort rätt uti att icke tillåta honom officiera vid altaret. Att han förgatt sig emot Preussiska lararne. kan icke bestridas, och derföre förklarade Ofver-Landsrätten honom skyldig. Målet apptoga i början af Kammar-rätten: men Domstolen i Posen anförde besvår håäremot, af det skål att förbiggendet af det vanliga sorum skulle kunna tydas så, som ville man för detta mål tillämpa andra. än allmänt gällande lagar och ordningar. Det kathol-ka partiet klagar alltjemt derötver att Erkebi-kopen af Cöln icke blifvit ställd inför As-isrätten. på det att hela hans brottslighet ellet oskuld måtte komma i degern: mer hurn litet man kan lita på en katholsk domstol i dylika fall, visar Högsta Domstolen i Munster, sinför livilken processen föres emot ett större antal personer ur de bättre klasserne. hvilka voro beträdda med att, genom sina agenter. hafva i Soldatkasernerne utspridt pamphletter emot Regeringen och emädeskrifter emot Konungen. Prenssiska lagarne förklara sådant för högförräderi; men det oaktadt frikände domstolen i Munster alla de anklagade. Öfver-appellations-domstolen, der denna process sedermera förekom till ny undersökning. fällde de anklagade och belade Åtskillige af dem med rått hårda straff; t. ex. en Professors fru, som varit utmärkt verksam att producera de öfverklagade smädeskrifterne. med tre ärs tukthus o. s. v. Man har lik cäl skickat Appellations-radet Böttger från Stettin till Manster, för att undersöka Domstolen der-tädes, bivista alla dess sessioner. och, om det skulle befinnas nådigt, suspendera domstolens ledamöter. Dessa sednare äro händelsevis alla karholiker. och hvad hade man alltså väl kunnat vänta sig af en de Rhenska Assisernes dom öfver Erkebiskopen af Cöln? Också i Trier har sakernas ställning föråndrat sig till Regeringens nachdel. Den aflidne Biskopen von Howmer var en serdeles beskyddare af Hermasianismen, och en stör del af Presterskapet inom hans stift var denna läras anhängare. Fastän också Biskopen några timmar före sin död hade till Pafven insändt en återkalielse af sitt hittills iakttagna uppförande. trodde likväl Regeringen sig kunna räkna på estergifvenhet hos en stor del af DomCapitlet; och förberedande forskningar hos nägre af dess inflytelserika medlemmar, styrkte Rhenprovinsernes Öfrer-pre-ident i den meningen, att. vid ett nytt Biskopsval, rösternes Öfverrägande antal skulle tillfalla den af Rey-ringen föreslagne Candidaten. Regeringen låt således företaga valet, men rösterne tillföllo en af Regeringens ifriga-te motståndare. Öfverpresideuten pru