Article Image
För återstående half-är kan å denna Tidning prenumereras med B:co R:dr 4, a Tidningens kontor, samt å alla Postkontor i riket, med tillägg af Postförvaltare-arfvode. Om Production och Consumtion. Staters rikedom och makt bero till stor del af massan och mångfalden af deras production. Ju mera som produceras. ju bättre. Man hör väl understundom nämnas ordet öfver-production; men hvad förstår man dermed? troligtvis endast att inom ett Land, atskilligt till ötverflöd. men annat allt för otillräckligt produceras: hvarigenom jemnrigten i omsättningen skulle rubbas. Detta reglerar sig vanligtvis sjelf: men, hvarom icke bör det at de styrande individuerne förekommas och rättas. Ju mera mensklig förmaga användes på produetionen. och ja mera öfs ning och kunskap denna förmåga vinner, desto större blir quantum af naturoch konstproducter af alla slag: ju ringare den förra, ju ringare blir ätven det sednare. Af det helas vinst. njuter åsven hvarje individu sin fördel: likasom det hela förkofras af hvarje euskildts vinst. Mangen säger: det är skada att Staten icke kan omedelbart ordna pros ductionens väsrnde; detta skulle underhalla och betordra upptyllandet af cons sumenternes behof. Emedlertid gör Staten verkeligen detta: ty de menskliga Samhällena hafva i tidernes längd dragits med sina bråäckligheter och lys ten af mangahanda slag. tilldess de funnit behofvet af att för producenterne stifta vissa reglor och ordningar. brilka statt i ötverensstämmelse bade med deras och de icke producerande klassernes interessen. Pa sadant sätt har den ledande och reglerande principen uppstatt. Förntau den kan samhället icke äga bestand. Men emedlertid torandras tiderne beständigt. Folken hinna, så att såga, till myndiga år. Smaningom rätta de sina fordna felsteg och börja allt mer och mer iuse att arbete, en regelmässig verksambet för bade kropp och själ, är menniskans hufvudbestämmelse. Productionens fält vinner omsider det inflytande, att alla klassers både physiska och moraliska välgång kommer att deraf bero. Förgätres skall man kunna visa likgiltighet dertåre; ty denna likgiltighet skulle hämna sig sjelf. Samhälls-menniskornes alla. bade inre och yttre, törmögenheter domna och förlamas, i den mohn de försätta sig utom den verksamhets-atlimospher, som år tär tid egen. Banden, som hälla Staten samman, försvagas derigenom så småningom. Ett kraftigt anfall utifran, och de åro på en gang lossade. Ingenting kan saledes vara vistivare ån att. så mycket som möjligt, befordra den allmänna productionen. samt att noggrannt gifva agt att den icke lider intrång af en allt för stor massa af icke producerande eller blott consumerande klasser och individuer. Man förestäle sic en famille. der endast hälften af medlemmarne producerar och förvärtvar nagot, medan den andra hälften. ehuru möjligtvis sysselsatt på annat sätt. likvål ingenting producerar utan deremot förtär i sin mohn hvad den förstnämnde förvärfvat. Det är då tydligt att den första hälften skall få ganska svårt att producera så mycket, att den kan underhålla både sig och den andra hältten. Hela famillen skall förfalla i armod eller åtminstone aldrig kunna förkofra sig. Hvad som kan lånpas på en enskildt famille. gåller åfven för större samhällen och Stater. Embetsmän. Lärde och Konstnärer ingripa väl på visst sått i ett Lands production. men Militären är helt och hållet en tärande klass. Ju större antalet är af sadane tärande medlemmar, serdeles i den sistnämnde klassen, ju mera lider bade samhället och den enskildte. Måtte man likväl förstå oss rått. För upprätthallande af en god statsorganism, åro utan tvifrel alla de nppråknade klasserne lika så oambärlige som lemmarne för mennisko-Kroppen: men det är endast om ett onödigt öfverflöd af tärande individuer, som vi tala. Detta öfverflöd mäste inskränkas, ty det ästadkommer eljest mycken, bade direct ock indirect. skada. UIsarje penning, som onödigt offras åt tärande medlemmar. ryckes orättvist ur de närandes hand. I en tid, då Nationerne synas allt mer och mer benågne att råcka hvarannan händerne och commaunicera sig med hvarannan. måtte det vi i korthet andragit, noggrannt besinnas. En allmånnare benägenhet att producera och förtjena, skall då, utan tvifrel, sprida sig och Statrrrne deraf vinna förkofran och anseende. —— — — — — WWWW — —

26 juni 1839, sida 1

Thumbnail