Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juni 1839, sida 1

3000 arbetare, och en stor del af dess tillverkningar afsättan på utrikes ort. För vackra Stålarbeten utmärkte sig Paignon Comp. fran Bitzy, och för arbeten i Tenn och Bly. Voisin Comp. i Paris. On Corsica, hvarifran hittills aldrig någonting blifvit insändt till de föregående expositionerne, hade likväl vid denna att uppvisa åtskillige, derstädes tillverkade, ganska vackra pieger i jern. Flere etablissementer hade lagt sig hutvudsakeligen pa tillverkning af Skenor till Jernbanor, och berömlige profver dera syntes älven på expositionen. Serdeles märkvärdig var en af Herr Stoltz uppfunnen och förevisad machin för förfärdigande af hvarjehanda stift och knappnålar. Den år ganska sinnrikt konstruerad och skall astadkomma 50 å 60 st. nålar i minnten, hvilka blifva vida fullkomligare än de hittills vanlige. Sidenraror. Att expositionen företedde en betydelig massa af sådane artiklar. kan man lätt töreställa sig. Det skulle likväl blifva allt för vidlyftigt att inga i en detaljerad beskrifning öfver hvarje föremål i denna väg. De Fransyska Journalerne göra till och med icke detta, men klaga att, ehuru en sadan mängd Sidenvaror syntes på expositionen, hade ändå icke alla Sidenfabriker insändt profver, samt att då de protver, hvilka exponerades, voro till större delen af de mest brillanta och dyrbara tyger, saknade man de mera allmänt begagnelive varorne. Vi kunna icke underlåta att i sammanhang härmed intaga töljande. ur Journalen Le Commerce hämtade statistiska uppgifter om sidenfabrikationen i Lyon. Ar 16859 räknade man 12.000 Sidenväfstolar derstädes. Ar 1699, efter upphatvandet af Nantiska kdictet, denna den minst öfverlaggda af Ludvig den NIV:s atgärder. hade stolarnes antal minskats till endast 4000. och först ar 1786 hade man aterigen uppnatt det förra antalet af 12.000. Rerolutionen förorsakade ar 1759 en minskning till 7.500, och under Republiken föll detta antal vidare ned till 3.500: men Kejsare-regeringen upplifvade industrien så att -idenvätstolarne ar 1809, för 3:dje gangen. hade ökat -ig till 12.00). Genast efter freden år 1815, funnos 20.000; 1824. 24.000; 1825. 27.000 stolar. Året 1826 hade krisen i Nord-Amerika ett förderfligt inflytande på Sidenfabrikationen i Lyon, ty då sjönk antalet af väfstolar derstädetill 15.000: men ar 1833 hade stolarne ökat sig till 31.000. För närvarande räknar man i Lyon samt trakten närmast deromkring 10.000 stolar hvilka hvar tör sig, till följd af de i sednare tider vid dem gjorde betydelige törbättringar, astadkomma vida mera än tillförene. Nu för tiden förarbetas i Frankrike öfverhutvud 2.400.000 kilogr. Siden, hvaraf circa 26:delar är produceradt och endast yå:del infördt ntifrån. Dessa 2,100,000 kilvgr. förarbetas i c:a 100.000 väfstolar. af hvilka likväl en del tillverka Halfsiden eller silke blandadt med ull eller bomull. Värdet å det råa silket stiger till c:a 130 millioner Frances. Genom förädlingen vinner detta ett ökadt värde af 80 Millioner, hvadan Sidenfabrikationen i det hela uppgår till inalles 210 millioner Fr. Det som exporteras härntaf, belöper sig till 130 millioner: det som förbrukas i landet till 80 millioner. Sidenband förfärdigas (i S:t Etienne. S:t Chamond. Bornkes c. Åc.) för 15 millioners värde, deraf 23 exporteras. (Forts. e. a. g.)