(:000 1Ons ÖDt419JCTlI. OCH 1ILKIIIIÖ Ff.) POS JE et ee Å 14 SICH) samt år IS35, 20.124 Tons d:o och omkring 23,060 Tous d:o d:0o. Pillökningen af Stångjern motsvarade redan då nära hela beloppet af ett urs ntförsel från Sverige i medeltal för de sista S åren. Påföljande året 1836 steg utförsel at Stangjern trån England till Förenta Staterne fill 47.599 Tons, utvisande en ytterligare tillökning motsvarande 130,812 Sk: Stapelstadsvigt.vUnder dessa förhållanden anser jag betänkligt beröfva afsättningen af Svenskt jern den fördel. som möjligen kunde vinnas derigenom. att tulllindring vid införsel af Americanska progucter, äfven i Americanska skepp, lindrade den dryga frakten tör. det Svenska jernet. jemförelsevis med det Engelska. som går i Läarlast för dyrbarare laddningar; äfvensom jag anser den uppmuntran för utförseln af Svenska producter till dessa och ännu aflägsnare länder, som ligger uti 135 til och med 33 procents tull-lindring, alltför obetydlig. Jag tror salunda, att tör det fall Kongl Maj:t ännu icke skulle finna tiden hafva inträdt da, på sätt Bergsoch Commerce-Collegierne i underdanichet tillstyrkt, all utförsel af stängjern och jern-manufactur kunde befrias tran tull. ou sådan tullfrihet dock borde äga rum vid utförsel till alla länder utem Europa, och samma fördel tillgodokomma ulla till utförsel tillatna. men eljest tull underkastade Svenska producter. Likaledes anser jag billigheten fordra, att. da Kongl. Maj:t beviljat en eftergit af kronans tull. en motsvarande eftergift för tolagen bör komma tat åsa nun, — en grundsats, som också blifrit af Kongl Maja tilluepad vid de wmilnedsättningar. som för Svenska Skepps-rederiernes belramiende blifvit beviljade ä viska Skeppssörnödenheter. beträffande raganm, staravida Svenska Skeppstarten pa ifrågavarande farvatton kan anses. genom nu stadgade vilkor för tillgodonjutande af tulllindring, halva vunnit nagon fördel. så skulle vid första ögonkastet detta kimua anses vara förhållandet, då de föreskrisna vilkoren äro sådane. som churn icke bokstafligen utesiutande de srämmande Fartyg, hvilka Tractater tillerkänna lika rått med de inhemska. dock sällan af de främmande kunna uppfyllas: men vid en närmare granskning torde finnas, att vär keppskart på dessa länder skulle risquera mer än hvad derigenom kunde vinnas. Pen utredning af sfoglallandet. som Commerce-Collegii underdaniga berättelse rörande Pikets handel och sjöfart för ar 1537 innehaller, visar att vid det ömsesidica begacgnande af den likhet i rättigheter, som i vednare tider bIxvit tillerkänd vissa andra nationers farfyg i Svenska hamnar och Svenska i deras. — med vodantag endast för Norrska fartyg, hvilka deremot sällau gå öfver Atlantiska hatvet och calunda icke uti ifrävavarande fall hHunnst gåra de Svenska nagot intrang. — denna förman i vida större proportion blifvit begaanad af de Sveuska. och har detta särdeles varit förhållandet i alseende på Förenta Staterne. med hvilka äfven den directa havdelu emellan bägge länderne åöfvergatt till en större del på Stenska -kepp. NSalunda under det ar 1824 NewYork endast besöktes at Ett och öfriga Americanska hamnar of Sex Svenska fartyg och handeln emellan bågge länderne bestreds nära uteslutande af Americanska, an kommo deremot är 1837 till Förenta Staterne 40 Svenska fartyg om tillsammans 3.999 läster från Sverige, alla med last. samt 45 om 5.724 läster från utländska orter med last och 15 om 2.132 låster i Darlast. eller tillsammans 103 sartyg om 115855 läster, under det att till Sverige kommo j last och barlast 17 Americanska fartyg om 3-0 Å läster, hvaraf 12 om 2199 låster från andra orter än Förenta Staterne. och af utförseln till Förenta Staterne bestreds 7012 procent genon Svenska fartyg. äfvensom af införseln 5324 procent, samt aterstoden af Americanska fartyg. Det synes slnnda, som Svenska skeppsrörelsen icke äger att besvära sig öfver följderne af reciprocitets-förhallandet emellan bäåggc ländlerne. sådant det intill slutet af 1838 ägt rum. Dot år visserligen sannt, att den förändring. som Kongl. Kungörelsen al den 25 sistl. Naji håri kunnat göra, bokstafligen icke strider emot Handels-Tractaten och troligen icke föranleder en uppsägelse at denna. Men da Svenska fartyg tör det närvarande j Förenta Staterne tillgodonjuta fördelar, som icke i Tractaten äro dem förbehallne, såsom t. ex. den stundom begagnade rättighet att sran en till annan lramn inom de Förenta Staterne föra landets egna producter, så kande, genom dessa sförmåners borttagande: äfvensom genom mangfaldiga nvanier. hvilka i Sverige omöjligen kanna på förhand förutses, man i Ameriua utöfva en jus talionis. som sa mycket känubarare skulle. drabba Svenska skeppstörelsen. som dess frakter på och från Amerika för densamma utgöra en vigtigare gren än frakterne till och fran Sverige för den Amerikanska i -ÅMed stöd af hvad jag nu anfört. och för att lemna lagbudet all möjlig bestämdhet. äfvensom för dess följdenliga utsträckning, anser jag, för min del. Collegium böra i underdauighet tilstyrcka Kongl Maj:t, att i Nåder lemna 30:de S. i underråttel-erne till Tull-Taxan söljande redaetion: Svenska varn-attårseln och sjölarten på länder utom Enropa njuter tills vidare följande förmaner: Alla Svenska i allmänhet till utförsel lofgifna producter och tillverkningar, som utföras omedelbart i Svenska skepp till. nagot land utom Europa, åtnjuta frihet från Tull, Convay-asagift och Yolag. :Nedanstaende länders producter och tillverkningar. som omedelbart derifrån eller, hvad Westindiska öarne och midt öfver liggande Amerikanska fasta land beträstar. från S:t Barthelemy i Svenska fartyg införas, åtnjuta nedanstående lindring i tull, Convoy-asgilt och tolag, under vilkor att bevisligen med samma fartyg antingen inom tvänne är före ankomsten till Svensk hamn med den laddning. för hvilken tull-lindringen sökes, blifvit utförd eller, vid utgacndet etter samma ankomst, utföres minst half last af Svenska varor och tillverkningar, i bägge fallen till länder utom Europa; nemligen: ig af 15 procent för producter och tillverkningar från Förenta Staterne af Åmerika. främmande colonier i Westindien, samt Afrikas Norra och Voeocstra Enst narr om linien: