Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 mars 1839, sida 2

Fru Europa. Fru Europa tycks mig vara, just i detta ögonblick, i en ganska kinkig fara och ett rätt betänkligt skick. Hufvudet är nåstan tokigt utaf munkars mörka ord, tankeloppet rysligt brokigt, hafvande med brodermord. Hjertats slag bli ständigt flera, som det sägs för friheten; men för salig man visst mera, som kring verlden går igen. Somnambule är ock Europa, och på köpet Clair-voyante, ty i magen tycks sig hopa osannt ljus så väl som sannt. Venstra handen, som beständigt tog förut. nu blifvit lam, och försöker, fast eländigt, än balance att ge vär dam. Högra handen, som har gifrit ständigt bort sin rikedom, svag af åderlåtning blifvit, och är snart på gåfvor tom. Hennes inre vill man stycka med en sträng operation, och ifrån hvartannat rycka, liksom vid en obduction. I det hela är hon mager utaf bitter sorg och harm, plågas af en stark gonager, är på eu gang kall och varm. Ja, det enda som förstoras rättnu nedra delen är; hvad i vidden vinns, förloras dock i kraft; ty black hon bär. Så vill Tartarfursten sästa sorgsna enkan vid sin borg: men förstar hon rätt sitt bästa, så far han en duktig korg. Eljest är jag rädd, det gäller Gummans sista lifsminut; ty när underredet smäller, plär det hastigt vara slut. ERT POOR STAN SS VOTE a sett mat mA mn KR