RER UR 41 1—40 1447414 Av 2112 r BILte BARA 325 I vERR2Ren 7 7. Handlingar blifvit atskrifne s..ssstreseersrererrnerr 4 ÅB57: 15. — Följakteligen borde Sällskapet ha ökt sin förmögenhet med B:co R:dr 567: 17, 8, när, hvad man bör kunna paräkna, än obetalte årsafgifter för sistlidet ar i det närmaste gå in. Af 514 ledamöter har Sällskapet att påräkna en inkomst af 1632 R:dr B:co under innevarande år. Det lår blifva nödigt. att Direktionen vidtager någon sermare ätgerd än den. som hittills är begagnad för ars-afgistert es indrifvande, och att den, som får sig uppdraget detta besvär, erhaller något visst af hundradet. enär man icke kan begåra. att ledamot för asgyits erläggande skall uppsöka Vaktmästaren, som uu åligger att dem uppbära och till Kassören aslen na. Sjomanna-Sällskapet i Stockholm kan först under förlidet år anses hafva påbegynt utföra sina vidtomsattande planer att befordra Svenska sjöfartens iorbättrande. Det började då å vär stiftelsedag använda det törsta medel, hvarmed man alltid bör urnndlägga hvarje mensklig törhandling. Da invigdes dess Bethelflagga af Arkebiskopen på Stockholms börs: da föranstaltades om Gudstjenst i de länder, der svenska sjöfarande ätven tor religionen kunna sägas vara fråmmande, och derefter inrättades ett sjömanshem med religiös och moralisk syftning, hvarest den husville sjömannen träftar herberge och förses med sina fysiska förnödenheter mot den mest lindriga ersättning, när hans tillgangar medgitva densamma. Men hvad som mest hedrar Stockholms Sjömanna-Sällskap ar dess, äfven under sistl. är inrättade, friskola för sjömän. Sällskapet har tilldelat belöningar åt flera, som räddat sjönådlidande; det har från trycket utgifvit en brochure: Underrättelser för sjöman , angaende behandlingen af skepp, som i tidvatten ligga för ett ankar, samt Allmänna Reglor för segling, tillika med Anvisning för farten öfver Nordsjön m. m., at Henry Taylor, (öfversatt af Stockholms utmärkt skicklige lärare i de nautiske vetenskaperne, Sekreteraren i Stockholms Sjönanna-Sållskap, Kaptenen i Handelsflottan P. Högfeldt. känd för sitt nit att främja nautisk bildning, för åtskilliga vackra arbeten, som befinna sig i allmänhetens händer, och agenom Nyttig läsning för folket, som spridt sig i värt land:) ett arbete al serdeles värde för sjömän, och genom dess benägna åtgerd har Sjömanna-Sällskapernes Kalender för detta året lemnat pressen, af samme författare som deföregående tvenne årens. Stockholms Sjömanna-Sällsbap har äfven hos Regeringen utverkat en hamnanläggning vid fiskläget Wiken uti Malmöhus Län, som blir för sjöfarande af mycken nytta. Fäster man sig vid Svenska Ilandelsflottans angelägenheter och går blott nåcra år tillbaka, så torde man, så längt svenska sjöfartens historia råcker bakom denna tid. icke finna någon enda, hvarken korporation eller enskild, hafva uppträdt åtminstone med allvar att vidröra desamma, vare sig af brist på omtanka eller energisk styrka. Vär Handelsflottas fallna tillstand utgjorde då icke ens nagon gång ett samtalsämne i allmänna kretsar, sällsynt ens en börsdiskurs, fastän den i första rummet bordt framför all annan tagas i anspråk. Icke ens skeppsredare sökte afskudda sig de skattebördor, som så tungt belastade sjöfarten, eller de prohibitiva jernband i hvilka den var sjattrad. Man nedlade hellre sina varf och sålde hellre sina fartyg till utlänningen, för att med dem sedan kunna utfrakta sina egna varor. än att man vagatle utbe sig Regeringens medverkan att undanrödja vär egen skeppsrörelses många lidanden, hvaraf den slutligen skulle alldeles upphöra. Man led och teg, likasom vore det ett majextätsbrott att begära en från rättvisa och billighet utgaende hjelp att sätta handeln och de med den beträndade näringarne i flor. Men sedan Sjömanna-Sällskaperne stiftades, började man småningor: blifva lifvad för saken. Utkomna skrifter väckte omtanhbhan på sjöfarten ur dess somnaribu!ism. och under tvenne års tid har Sjömanna-Sällgkapernes mopris väckt skeppsrederierne till sina hos Regeringen grundade klagomäl. — Men rem vågade vål mera Kraftfallt gripa verket an än härvarande Sjömanna-Sällskap, som med en ädel djerfhet fordrade en undersökning till handelsslottans upphjelpande och beslöt att hos Regeringen i underdånighet anhälla om våra skeppsbyggeriers och vår sjöfarts befriande ur sina skrämessiga tvångsformer. emedan det Är naturligt, att för handelns och näringarnes intressen alla andra mäste vika som icke med dem kunna draga jemt, och vi kunna med tillförsigt till vår Regering deraf vänta oss den bästa utgång. — Och månne icke ätven Sjömanna-Sållskaperne redan lyftat sjöfartens moraliska tillstånd ur sin urgamla miasw! —-Männe icke de ock genom sina redan tillvägabragte reformer, sina dels fullbordade dels förehafvaude inrättningars organisation lyftat och lyfta sjöfarten mer än ett sekel sfeamom den ståndpunkt. på hvilken densamma skulle befunnit sig. om Sjömanna. Sällskaperne icke existerat? Men icke nog, att Sjömanna-Sällskaperne här och särdeles i Stockholm verkat allmänt intresse för sjöfarten; äfven på andra orter lyssnar man till våra förehafranden. I Gefle har man redan gatt så långt. att man utsett Diraktion för ett blifrande filial Sjömanna-Sällskap Äfren i Wermland, som med sina många ypperliga inrättringar ostridigt går framom alla andra Svenska Län, står Höfdingen i spetsen för bildandet af ett Sjörnannoa-Sällskap med afsigt att snart se en sjömans-skola, icke blott sådan den vi nu försöka inrätta utan äfven för den intellektuela bidningen, i full verksamhet och, för att praktiskt bilda de från skolan utgående eleverne till sjömän, tecknar sig nu ett bolag på actier för byggnaden af ett snabbseglande öfningsfartyg. hvarmed bland annat åäfven kommunikationen skall öppnas emellan städerne inom Wenern, i förbindelse med den emellan Stockholm och Götheborg. Uti Fiskebäckskil har bildat sig ett Sjömanna-Säll-kap utan samband med de öfrige Siömanna-Sållskaperne, icke af ovilja utan af blygsamhet. Dess flagga är lik vår med undantag att ankaret och kanterne äro svarta och att ledamöterne, i stället för nummer, begagna en antagen bokstaf. Dess ändamål är att samla en fond att understödja den redare, som förlorar något oassureradt fartyg, med lån att bygga ett annat, och att inrätta en friskola för sjömän. ULi hafva således brutit isen. — Värstormarne ära passerade — låtom oss lossa våra landttåg — låt oss vinda opp — lät oss segla — Vinden kommer ifrån Oster — och vi stäfva kurs ät beräknade håll.