Herrar KÅrubsägarefi Nermeland. till Kongl. Maj:t ingitvit. om ändring af Kongl. Maj:ts Nadiga Kungörelse af den 25 sisdidne Maj, angaende vilkoren för lindring i afgisterne vid imtörsel at varor från aflägsnare länder utom Europa, de sednare dagarne utgjort ett samtalsämne på Börs och Klubbar, samt vi hört ett och annat inkast göras emot hvad anfördt blifvit, och isynnerhet mycket onlats om syfte målet med sjelfva forskttuingen, utbedja vi oss att i dag vid det tillfälle då Stadems Herrar Handlande och Skeppsredare äro kallade att inför respective Handels-Societeten höras öfver bemälte ansökningar, få ödusjubligen anföra följande: Maa har påstatt att författningen tillkommit för att motverka det. euligt nagra Skeppsredares tanka, menliga iaflytande. som i grund af gällande reciprötilets-tractater, vissa främmande Nationers skepp utöfva på Svenska importhandela fran aflägsna länder utom Europa, men icke för att uppmuntra utförsela af Svenska producter. De som pastå detta måtte ej hatva läsit, eller ätminstone aj fattat ordalydelsen at sjeltva den Kongl. Kungörelsen, vi anstalla dertöre att få upplåsa deu: Vi Carl Johan m. m. (se N:o 16 af denna Tidig) — — — — — — — — — — — — Kongl. Maj:t har ju tydligen deruti förklarat afsigten dermed vara att uppmuntra direct utförsel af Sveuska produkter, och således är öfverflödigt deromstvidare orda. Huro kan man tro att Kongl. Maj:t skulle anbefalla nagot slags kringgaende eller eluderande af gällande tractater? Sadant vore hvarken Kongl. Maj:t eller Natiouen värdigt; Det blott skulle leda till missförstand tit fråmmande Makter och repressaliers vidtagande ä deras sida, hvarmal Rikets baudel. sjöfart och näringar blefve i första rummet lidande. Uti var underdaviga ausökning hafva vi sökt utveckla den skada som Förfutningen kommer att medföra å Sveriges handelsförbindelser med Förente Nordåwerikanska Staterne. och i följd deraf på Jern-exporten, men vid närmare granskning, synes den ätven blifva menlig för en stor del af Svenska skeppsrederierne. Vi hafva sett flere Resolutioner meddelade af Kongl; seneral-LTullstyrelaen om Förtattningens tillämpning, och deraf inhemfåt, att tartyget måste hafva utfört last af Svenska producter directe till nagon af de aflågsnvare länder, som äro nämnde uti 30 8. af Underrättelserne till Tull-taxan, annars äger ej någon lindring rum i Tullen å den last som från det atlägsna landet hemföres, och endast en last får hemföras och njuta lindriug. emot en. som inom den föreskrifna tiden blitvit därcete utförd, eller med andra ord: endast last för last. Detta vilkor af direct utförsel är lätt för några få större Skeppsredare att efterkömma, men ej så för de öfrige. De senare hafva liittills vanligen bortfraktat deras fartyg till Europeiske hamnar, eller ock till sådane sjelfve stat dem med Svenska producter, till exempel: till Medelhatvet. derifran ertallit srabter af vin, salt m. m. på Brasilien. och der merendels orhallit förmanliga: frakter på Europa, isynnerhet på Sverige i anseende till Tull iideingen. hvilken fran Brasilien utgör 25 proCent. Nu deremot maste tarttvyget först. inom den föreskrifna tiden hafva utfört directe en last Svenska producter till dev traus-atlantiska orten, antingen samma last kan siffytbras derstådes med förman eller ej. hvilket tvingar Redarne att inga Å allastvingar, som för dem kunna medföra olägenheter och betydliga, förltister. Detta asskräunmmer och hindrar således de mindre bemedlade Skeppsrederierne från att sånda deras fartyg till aflägsnare verld-delar, att der. söka frakter. eller för rederiernes räkning hemföra varor. då deremot nagra få större blifva nästan ensamme om Umporthandeln derifrån, hvilken såysedås-sSkuflekonuana i hka catbegorie med ett monopolium. Att de senarern företag skola blifva så mycket mera vinstgifvande, är en naturlig följd, da de blifva befriade fran täflan med mängden af både inhemska och utländska till Tull-lindring berättigade fartyg. Att våra bomulls-, tobaksoch socker-fabiriker skola få dyrt nog betala de råämnen de behöfvaäfvensount comamnenterne i allmänhet mängden af deras förnödenhetsartildar från aflågane länder, ju mer tätlan i Import-handeln försvåras, är otvifvelabtigt. ja vi vaga till och med påsta att brist ä nödvändighetsvaror äfven understundom möjligtvis kan komma att på detta sätt uppstå. Den stadgade tiden af tva är, synes väl rymlig, men omständigheter kunna göra att fartyget ej inom denna tid återkommer, t. ex. om det der ute kommer uti någon förmånlig fraktfart. eller råkar ut för sköskador. Skeppet Svea, Capt. Godbergssonhemma härstädes, har på så sätt i flere ar varit borta. Man har invändt att byteshandeln mellan Sverige och Amerika ej bidrager till afsättuing af Svenska producter och att om Amerikanarne behöfva vårt Jern komma de hit och hämta det i alla sall. men annars icke: Härpå svara vi, att båda dessa påståenden åro origtige. Att utbyten af producter Länder emellan underlätta handelsföretagen och öka afsättningen, ligger i sakens natur, och om bevis behötdes, hafva vi något hvår nyligen haft dem för ögonen, nemligen, uti den större afskeppningen lörlidet år. af Jern och andra Svenska producter. som skedde härifrån Götheborg till de länder, från hvilka hit importerades spanmål. Fartygen togo ofta våra producter i retour, och det till orter som annars härifrau requirerat litet eller intet. Med Notarial-bevis få vi styrka, att vi under loppet af förlidet är exporterat Sk:it 12.092: 6, 5 Jern till Amerika, i retaur för med samma Amerikanska fartyg erhållne varor, och att denna byteshandel, med tillägg af Tulloch Skeppnings-omkostnader, uppgick till ett. penniugebelopp af R:dr 215,266: 27 sk. b:co. Hvad den utgjorde på öfrige Herrar Exportörers händer kunna vi naturligtvis ej så noga känna. men det måtte ej varit så obetydligt. Götheborgs förmånliga läge inbjuder till drifrande af transito-handel. serdeles med Nord-Amerikanske Staternes produter och underlättas just derigenom att vi hafva en så reel vara som jernet att lemna i retonr. och om den blott icke bindras, skall den nog komma af sig sjelf. Att Amerikanerne behöfva vårt jern, bestrides icke, men om de ej med lätthet kunna erhälla det, hjelpa de sig med Ryskt och Engelskt samt uppdrifva deras egna redan betydlige Jernverk. För att gifva något begrepp om Jernskeppningen från Ryssland och England. fill Förenta. Staterne, få vi upplysa och kunna oemotsägligen styrka, ofn Åå hehöfves. att från S:t Petersburg skeppades: år? IS34— 2....... 373,276 Poods 7 Stångjern, gör i 1Q92e tt id 5— 1 1: 1 ANA FANA DD