Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 februari 1839, sida 2

III kyrkor; Besökt Upsala Kongl. Universitet 1823; Med improbation disputerat för Pastoral-Examen i Götheborg 1829: Utgifvit flera Predikningar ock Skrifter i allmänt tryck, hvaraf några utgått i nya upplagor. Varit på Förslag till Kongshamns, Örby, Fjärås?s, Örgryte, Halmstads, samt 2:ne gånger under omröstning till. Götheborgs Domkyrkas Comministraturer — och — (såsom behofrets Son och en fattig Far. ofta nödgals strida för ulbekommandet af min lilla ärliga lön: Bco Rdr Femtie (50), samt icke alltid, för bristande medel, kunnat verkställa de flyttningar dit mig anbefallts, hvilka fel vållat de tvdune omnämnde varningsgrader). — Ben förvarar båst sitt eget sanna menniskovärde, som sorgfälligt vaktar sig ifrån att nedsätta och kränka hvarje annans !? så tror jag — och — Du undrar väl, Min Vän! det jag så torftig är: En sten, som ofta flytts, så sällan måssas plår! Jag pantsatt har mitt Ubr, för att i Stiftet flytta, Mitt Akdon sälja måst, som gjort mig mångårs nytta. — Det förra hjelp mig loss hos Vännen Borgenström, Det sednare jag mist; men aktar som en dröm. — Jag tarfvar ock Din hjelp, för att ur Riket fara, Och var försäkrad om, det jag skall tacksam vara! Det smärtar mig, Min Vän! att jag skall nödgas tigga, Som fem och tjugo år ej synts i lättja ligga; Men saknar dagligt bröd till mig och min Famille — Jag fäller hår en tår — och ville tiga still: Men nej! — ett ömt Farvål Dig Vån — Valgörare!! Så länge hjertat slår, är jag Din tjenare — — — Ett vill jag bedja Dig, i menslselighetens namn: Glöm felen ; men ej mig — hjelp Gud till lycklig hamn! Och sist jag önskar Dig, Du lystra (iötheborg! All Vilgang — Sällhet — Frid — Gud skydde från all sorg! När jag på böljan vräks åt obekanta stränder — Jag ser ån akter ut ät Kära Svea Länder — — — Och det skall bli min bön: Gud Stad och Landskap styr! Gör sållt, för Kung och Folk, hrart ögonblick, som flyr ! 1! Götheborg den 7:de Februarii 1839. Carl Gustaf Lindblom. — Insändt.