GÖTHEBORG. Det ÄÅr. beklagligt vi, ingenting ovanligt utt se vår goda Stads Poliabetjening. under sken af att vaka öfver lagartzas efterletnad, sjeltve oförsyndt väldföra dem, öfvarlemnande siv år missbruk aten oftast sjelftagen myndighet; men att denna godtyckliga dristiehet, hvilken, genom uteblifven laga beifran och deraf följande bestraffning. spridt sig. likt tisteln på en vanhäsdad åber, till alla delar af den uuderordnade Polispersonalens öfningar i tjensten. skulle kunna urarta ända till öppet vald, och till sornårmande af medborgares såkerhet till person och egendom, hade man väl dock aldrig kunnat. föreställa sig. Detta har deck, churu otroligt det än må låta, inträffat i värt såkallade lagbundna samhälle. Lördagen den Iqp:de sistlidne Jannari infunno sig Gevaldigern Viotti. jemte 4 Polisbetjenter, uti Hökaren J. P. Erikssons salubod på Lilla Berget, hvilken förestås af Herr Wilhelm Holmström, och, utan att uppgilfva nägon anledning eiler orsak, blott åberopande högre befallning, fråntogo de Herr Holmström, efter att hafva öfvermannat honom, med fullt råld, nycklarne till ett magasin, som år beläget midt öfver gården uti en från saluboden alldeles afskild byggning, dit de inträngde, satte sig i besittning af och bortförde der förvarade 3 fat bränvin, innehållande omkring 200 kannor. Spekulationen å Polisens sida lår vara den, att uuder form af beslag, ehuru högst oformligt, annamma detta parti bränvin, ligen blifvit dömd att böta för, genom Holmström bedrifven, oloflig bränvinsminutering; men den som känner författningarne och vet, att endast det vid försäljningsstället befintliga brånvinet kan, under vissa omständigheter, förverkas, skall lätteligen inse, att emedan Hökaren Eriksson vy Polisen: hårvidlag hoppat i en galen tunna, enär ett, i en serskild byggning beläget, tillstängdt magasin, hur man än må vrida och vränga, omöjligen kan af någon, med sundt förnuft begåfvad varelse, benämnas som Jursäljn ingsställe. Red. känner icke IIerr Holmström personligen, men har hört talas om honom, som en arbetsam och fredlig man: den orättvisa, som vedersarits honom, måste derföre väcka en billig förtrytelse hos hvar och en, till hrars kunskap den kommer, MM