Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 januari 1839, sida 1

na derigenom fördröjas. Med få ord: antingen man försskrar eller icke, mäåste premien noga tagas i beräkning af Rederiet, såsom om den verkligen vore utgifven, och alltid endast med afdrag af det plus, hvilket förskkraren som vinst stoppar i sin ficka, och de öfrige omkostnader man har vid besötjandet af en assurans. Antar man nu, att å:ne under året förnyade försäkringar uppgå till 12 pCt, så skulle ett Rederi väl räkna sig 9 pCt till last. Men är det då tänkbart, att, med säådane premier och med betraktande af det förenämnda, i beräkning tagande, slitaget, de större kapitaler, hvilka, öfverhufvud tagit, ligga i fartyg och mäste försäkras, lenma ett effektivt, så gynnande resultat för Rederierna, som man i allmänhet år villig antaga, med afseende till de högre frakter, hvilka beviljas? Måtte man deruti icke bedraga sig och icke se saken, eburu vissetligen icke missgynnande, mera fördelaktig än den i sjelfva verket är. Hvad man emedlertid kan anse för ett stort behof för våra Rederier, vore möjligheten för dem att billigare kunta besörja sina aesuranser, ån de nu kunna göra det, med beräkning af alla tillkommande omkostnader; ty i längden blifver det alltid en fördel för hvarje Rederi, äfven det största, att låta försåkra, om till måttligt premium, mot att sjelf stå risken. Men mera hlärom en annan gäng.