tes: les fois quw.on verra un Etat se conduire par des vices contratres? å celle de son. Etablissement. on pent se tenir aussure, qu il n est pas eloigns d une grande Rerolution. Det vore ej så oäfvet handladt af dem som, ehuru de idka det llistori: ska studium. Jikväl hata Historikerne, att gå till Historiens källor, och ej endast lita på de ofta partiske häfdateknarnes omdömen, hvilket senare dock rätt ofta är händelsen, Man har isynnerhet, hvad Frankrike angår, en mängd så kallade Aemoires, som troget teckua store mäns bade enskilda och offentliga lefnad, och hvilkas läsning är angenäm och underhållande : om ungefär så myeken tid, som nu af. vår ungdom upptages med leetur af Tidningarnes inneliallsattiga artiklar och den så kallade nyate Litteratarens alster, som ofta ej ega annan förtjenst än stilens, och ofta ej den en gång — användes i mellanstunder med att låsa de förstnämnde, så skulle mycket vinzas för bildningen, verldsoch mennisko-kännedomen och lefnadsvisheten. Visserligen erfordras härtill språkkunskap, men af de mångsaldige ötversättningarne finner man, att denna är tewmeligen allmän. bö i —— Det anförda kunde visst vara nog till spaltfyllnad, men den oregerliga pennan, som fatt en släng af tidsandan, vill ej låta hejda sig; saledes till så Lalladt pårbröd: Romerska Repnbliken utsände nägra sine utvaldaste medborgare till Grekland att studera dess Jagar för att begagbis vid Romerska Lagstiftningen; man redigerade ock derefter de bekanta Tolf Taflorne. Så halva ock våra Sreuska Republikaner latit deputerade afgå i främmande land, för att samla hvarjehanda nyttigt för vart i stort behof-deraf varande tädernesland. Man har ock redan blifvit underrättad derom, att Gaflarne på husen i FLybeck vetta at gatan; att Ole Bull är lika så sval som Paganini; dito om Danseusernes attituder i Köpenhamu, m. m. Snart hoppas man få veta åtskilligt om Restauratiover, Hotels garhis, om Sedligheteus tillstand i Palais Royal och vid: Theatern — om moderna m. ms sunt -Gommentarier Åöfver all -denna herrlighet; jo jo, nog sa vi mauerialier ult den Republikanska byggnaden, samt Taflor I tUgehtali333. En afton. sedan jag på sången säst. Ovidil Fabel om Cadmus, Rrikken, med bistånd af Pallas: dödade-en-förs-kräcklig-ormhvars tänder. på Gudinnams befallning utzådde på en upplarad a ker. ter uppvexteur jorden i sorm al meutfiskor. som. beväpnade med kastspjut och sköldar, anföllo och mördade hvarandra. men af hvilka fem blefVÅ vil sif, som, anförde af Cadmus, grundade Republiken Thlebie. — insomiiade jag och drömde: Man hade af våra mest stridiystne Tidningar samlat fusendefals exemplar, och upprest derat en ofantlig hög i form af en kol-mila; och satte derpa eld såsom på en Auto-da-få. Lägorne fingo alla de färgor som eld kän prestera, och rasade mot hvarandra. likasom de ej kunnat förtikas. Sedan askan slutehgen nedfallit. utbreddes den af jordägarne. sasom spillniug, på en bredvid liggande åker — men desse fingo snart bratt om att lemna akren, ty (mirabile dictu) menniskobufenden uppstucko ur askan: derefter, likasom hos Ovidius, axlarne. bröstet, smäningom det ölriga(eetera naulutim) armarne utsträckte och händerne beväpnade med länga dolkar. med hvilka de nye menniskorne ansöllo och mördade hvarandra i gränslöst raseri. Såsom fordom Ecllion, blef en qvar såsom anförare för nagra sa öfverblefne och det hördes af denne en röst. som bad dem följa sig att anlägga en Republik — i månan : jag vaknade. Sedan jag gnugeat ögonen, återtog jag min Ovidius och fann i noterne en lärd curiosite: Det bar nemligen fallit den lärdaste, vittraste och snillrikaste man på sin tid. Erasmus Roterodamus. in, alt af OÖrmländernes skörd göra Litaratörer. Ver sediläysus frulres ex serpen finisLestis dlenltibus ortus significari literatus. UIin-muvar. som man känner Tidelwarfrvets störs ste Satiriens. IIvad skulle han väl säga om vår tids Litträre kritikastrer? de synas allt i turzspetsen och blasan hasva något af ormens natur — men dess färskagenlet äga de inte. — Det som Drömmaren har att tillågga. är en uppriktig åuskan att. ratieric å parts en hvar ville begrunda en at de stridandes ord till Cadnius, som höll på att blanda sig i det blodiga grälet: Ne le civilibus insere bellis. Sciotus. : EAAHA333333ii——— eAAAA — ———— — — — — — Handelsoch IHCIIHStri-ummderrättelser.