förlidna, öch den nya mening den vetat förvärfva. Om forfattaren år al lika tänkesätt, må inhemtas af denna hans artikel. i Pår quelle satuliti urrived-il. que ce qu un Sicele acghiert de lumieres sur cehe, qui lon preccuuÅ ne tolude jumuis av profit de la sayti, et ac lui sert ys u ruffner le vice. MEM. DE SvrIv. Trenne Furstar med tillnamnet den Store, neml. Henri IV. Louis XIv och Napoleon, hafva inbillat sig möjligheten af en Universal-Monarchi. Hos oss har det fallit en man iu, som per encellentiam kallas den Lille, att at Europa bilda en ECuirercal-Republik. Förslaget, utstyrdt med mycken ordrikhet och djert vältalighet, tros likväl, al goda skäl, uppgå i rök, och den odödlighet den skolat förskafta Froject-makaten, begrasdas med honom. Den berömde Montegquieu lade. utan någons motsägelse. Dygden (la Hertuaj till grand: för en Republik. — Han hade framtör sig Roms Bruter; Curier. Fabier. Slanlier och Cincinnaterhvilkas. Virtus, (af vir) manliga dygder, rena sosterlandskärlek. vishet och tapperhet (a) ban beundrade. i synnerhet studnade. han vid Grekland, hvars bildrika Mythologi, förenad aned ett oufbruttå stadium af näturens skonbeter, och en hög tanke öm Förlådernes bedrifter, eldade dessa skapande I ö snillen till stora och majestätiska ideer, uttalade i Verk, som ännu i siva ruiner väcka verldens beundran. Han säg Philosopher af ej mindre djupsinnigllet ån dygd, sant ett folk. som vördade dem såsom sine ledal re till ädla dad. Denna syn bestämde hans val af Gruvd till en Folk-: regering, hvilken således ej blef modellerad hvarken efter Venedigs BIykamrar, eller Gennas aristocrati. eller Semmettzs mennisko-handel. Det Storzinnade står ännn gvar i häfderne sasom en Oas i öknen. Kan det väl vara en sådan republik, som våra moderna folkvänner i I vilja plantera på gruset ar störtade Moönarchier? Amerika blef fritt och at. republikansk form. — Man har der infört en så absolut jemnlikhet, som en Stat metl lagarnes och ordningens bibehållande kan tala; man har lemnat vägen lika öppen för alla, att odla sine förmögenheter, och bereda. allas materiella välstånd. At detta senare synes omsorgen enkannerligen vara rigtad — men månne ej — förlåt mig — de store ideerne härvid fått sitta emellan? Visserligen finnas de — men de synas mera finöra individuerne än folket. Stort och mägtigt skall Amerika blifva venom sitt isolerade läge, och sina kloka municipala inrättningar. Men. när efter seklers lopp populationen skall sträcka sig ölver klipp-bergen och Missouris källor till ishatvet, och IHUIanerne upphört att existera: hvem vet, om icke — sedan de hittills lätt tillfredsställde passionerne börjat att röra på sig, egoismen concentrera sig. och ärelystnadenen i störa Republiker ej ovanlig lidelse, söker finna luft — den grundval, som flobbes jade för natur-rätden, Allas krig mot alla, (Bellum omnivm in. ingen torde försökes och bereda despotismen? — Tänk, om Phi om ej mindre har moralen än spegulationen till föremål, skall, cuttiverad och värderad. sokne tilhäcklig kraft att hejda de af egoismen uJjpkourtnat och underhallas. feleulis veterrwwn Granis arliUS juleriludos som var mänckunvige kKonstdomere valde till ämne för sin Gradual (1799), skall ej heller kunLerldens nu måst freklade Republik, i hvilken det Ideaj i svunerke nnpmuntran — och san— sf11 äro våra naclänefier. a hgar, engbatar, gas-upplyspingar ss hurra störa vedernälen de än åro af mensklica förmagan att in: ateriella nat an deres ryktet är sant, ieke lärer din i:? UNIIghetgr. och så stor än den i — nad äro. de vid jemitörelsen med Jupiter Ciympius i . , DN — —. . — nerra i Athens Parthenon? — Vi benndre, jag ubpre-— tankens djuplIet. i forskningar af all sanning — men ofta är endast om ett kammar-studium, som håller sig vid jerden öcli materien. då det Grekiskt republikanska snillet tog sin flyget till Zews 111:011. teknatle hans m:jesfätiska blick, och sörsinligadle hans ashor. Nowton är den ende. som i deuna fliygt till lUägre regioner täflar med Puidias eller Praxiteles — öch GrCklands republikanske philosophers ä a eger ännu sin oförmörkade gläns. Norge är i min tanka den stat, som. måst närmar sig republiken: men Norge hävde tidens anda allt för vil att Jana sig åt politiska drömmar. och valde sig derföre en Konung för hvilken allas nyttor-vora ett dyrbart föremål. och hvars rättvisa cade full moralisk garanti i chractren af hanvärdighet. och som egde fel ochkraft att halla ri-knippan i band, i händelse det skulle salla någan af dvistarne in ait bli orolig. icke för att imponera genom nagon authorit utan endast för att vica. hBaruledes många upplysta menniskor. som ega anspråk att bli hörde i ännen som de första, — tänka annarlunda än vara republiks-makare, vid händelser af påtänkte vigtiga reformer i Statsskieket — tager jag mig friheten anmäla ett historiskt factum, samt ett omdöme deröfver: En Comte de Brissac, som vid Historiens studium med största beundran omfattat de Romerske och de Grekiske Republikanarne, föll på den då för tiden-högst excentriska ideen att af Frankrike bilda en republik. En samtida stor man, (6) ja al de störste, (b) gör härvid följande refiexioner: Jag brukar dess eget språk. som är enkelt och träffande. our peu. que YPI:v de Brissac fit descende de cette haute :speculalion aur applications particulieres, aur quelles il est necessaire daroir egard dans les plus grunds desseins, il ouroit vu, qu il est des circonstances, ou le projet mame le plus henreur derient par la nature des obstacles, par la difference du genie et du caructåäre des Peuples, par la trempe des Loix., qui y sont adoptees. et par le long usage qui y a mis comme le dernier sgeau, — egalement chimerique et impussible. II n y-a que le lems et une longue experience qui puisseni remedier å ce qu il-y-a de defeelucux dans le coutume dun Elat. dont la forme est deciläe, et ce doit toujours åtre sur le plan de sa derniere constilution (e). Cela est si vrai, que tou(a) En frisinnad, stor häfdatecknare kallar Tapperheten den minsta af alla dygder; farväl då med den berömda frasen: dulce est pro patria mori. (b) Due de Sully, sin tids Bayard, störste Financier och sin Konungs IFlinc.