Natten till Tisdagen rasade en svår vestlig storm, som i våldsamhet öfvergick dem, af hvilka vi under hösten och senast på nyåret hemsökts. Vattuet har icke sedan är 1025. under någon storm, uppnått den höjd, som det gjorde i går: men till stor lycka uppnådde icke stormen sin höjd nattetid, utan först i går kl. 7 på morgonen, då den gick på W. N. W.; annars hade troligen betydligare skador tillskyndats de fartyg, hvilka ligga å revieret. ån de. hvilka man nu har att beklaga sig öfver. Den yttre ändan af den inre försänkningen. som bildar hamnen vid tullstation Klippan, lösrycktes afiden belagde fartyg, hvilka råkade i drift, men icke togo någon serdeles skada; Engelska skeppet The Tweed kastades mot stäfven af den yttre försänkningen vid Klippan, der det tog skada till ötverskeppet, men hotades att afbrytas, om man ej med största ansträngning lyckats få fartyget långs sidan af det försänkta vraket; Louise, Zimmerman, kastades mot brygghufeudet i Klipphamnen. der det tick sina röst bräckte, och Kapten Zimmerman sjelt lärer af en vindstöt blifvit kastad från bryggan: vid middagstiden var fartyget utan fara. Alla vid den vestliga brobänken vid Varfvet Kusten belagde fartyg. med undantag af Josephine, Westerberg. kommo i dlrift, tillfölje derat att den nordliga armen af brobävken, i hvilken de lågo förtåjde, upprycktes al stormens valdsamhet. och fingo mer och mindre skamfilning och skador: Skeppet Enigheten, P. Anderson, kastades mot vestliga Duc dZAlben vid Varfvet Kusten, och räddades med stor ansträngning från denna vådliga belägenhet, som kostade fartyget någon ramponeriug : Gefle-skeppet Seandinavien blef illa tilltygadt i akterspegeln och miste rundbuset på däck ; Skoner