Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1839, sida 2

r 7 444 RR MN 5 1 —4 MVA 1116441 Ida Ut RÅOUIII. mentarier. som regeringens tidningar hafva att bjuda på: bland andra yttrar J. des Debats: vi veta att man vill lägga ministeren tilllast, att icke throntalet har förkunnat Belgiska frågans definitiva lösning, Man kommer att såga: den har icke vågat det. Man skall beskylla den för, att endast hafva velat vinna tid. Hvad oss beträffar, så kunna vi icke annat än prisa ministeren derför, att dem vunnit detta uppskof, om man verkligen har Frankrikes enträgna begäran att tacka härför. Uppskofvet i Londoner-konferensens afgörande sätter franska Kaurarne i tillfälle, att lägga hela tyngden af sin patriotism och. sin vishet i dessa olycksbringande deliberationers vägskäl. Kamrarne komma att taga del i de stridigheter, hvilka skilja Belgien och Holland. Ministören vill fredligt bilägga dem; den kommer att säga sine skäl härför. Vill Kammaren genom krig draga sig ur förlägenheten, nå väl! vi veta att de skola finna en minister, hvilken är beredd att föra krig. men detta år icke förhållandet med ministeren af d. 15 April. Krig eller fred, det är frågan, som Namrarne, beträffande Belgien, har att asgöra. Det finnes inget resonnement, ingen nog så vand vältalighet, som är i stånd att sinna en medelväg mellan dessa alternativer. — Vi stå säledes i förbindelse hos ministeren derföre, att den icke tagit ett så stort ansvar ensamt på sig. Vi mäste prisa den derför, att den återfört frågan till denna enkla punkt: Viljen J utstryka Frankrikes underskrift på traktaten rörande de 24 artiklarne? — ännu är det tid, J ären Herrar att göra det; utstryken Frankrikes namn, men gif då Konungamakten andra ministrar. Vi känna icke hos oss modet att bekriga Europa, för att ernå rättigheten, att i dag bryta en traktat, som vi i gar antogo! o. s. v. Med tå ord vill detta kommentarium säga: Ministrarne vilja gifva Luxemburg och Limberg åt Holländarne; men vilja Deputerade Kamrarne motsatsen, så afgår Ministeren. — En coalisation mellan Doctringirerne och venstra sidan inom Kammaren, var ock redan på god våg att störta ministeren vid Deputerade Kammarens första session, och törst elter 3:ne omröstningar lyckades det ministerens vänner, att, med 183 rester mot 175. få lir Dupin vald till President; sistn. röster föllo på oppositionens kandidat, Hr Passy. Man får nu se hur adressens voterande aflöper. och om det för krig sinnade partiet äfven då kan besegras. Af allt scr nian, alt från Paris ingaeude underrättelser blifva af stor vigt. — Spanien: Den nya spanska Ministören har omsider organiserats och består af: Evaristo Peres de Castro, Konselj-president och Utrikes: Minister: General Alair Krigs-, IIr Pita Pizarro Finans-, Ur Lorenzo Arrarola Justitie-, Amltoniu Tlompanera Iurikes och Hr Chacon Marin-minister. Dess politik anses blifva att genom alla partiers försonande kunna besegra Don Carlos. Belgien : Belgiska regeringen gör stora krigsrustningar, men ännu synes den icke fått sig oflicielt meddelad Londoner-Komereusers beslut, och kan detta så myckrt mindre, som Frankrike otvifvelaktigt tillvägabragt ett uppskof i frågans difinitiva afgörande. Engelska regeringen berättas dock i en högst allvarsam not hafva hos Belgiska hofvet gjort föreställningar mot dess rustningar. Från Brussel förmäles, att Banque de la Belgiqucs oförmåga att honorera sina betalningar ieke är af nägon politisk betydenhet, och att denna privata institution på intet sått bör förblaudas med Socift Generale, hvilken bank har regeringens medel om händer. och på hvilken den förres olycka icke har något omedelbart inflytande. Banque de la -Belgiques förlägenhet härrörer från för stora utlanigar, och att den gått för djupt in i industriella ak tie-företag, utan att halla ett tillräckligt rörligt kapital. Den har fått 3:ne månaders anstånd, och ala amsträngniugar göras till förekommande af menliga följder. Dess noter hafva dock sälts med 30 pCt förlust. Ungland: Presidentens i Förenta Staterna adress till Congressen motsågs med nästa lägenhet , som skulle lemna Newyork d. 6:te: med den nu mottagna saknades deritrån underrättelser al intresse. I Canada sysselsatte man sig med förberedelserna till den krigsrätt. som skulle hållas med de tilltångatagne insurgeaterna. Ensamt i Mont Real förvaras 573 och i Port Heury 162. En ordonnanus förklarar alla uppfordringar till högförrädiska eder och ingående i hemliga sällskaper för kapitaltörbrytel-er. En allmän bönedag var anbefalld. för att anrof a Försynen om att atleda alla förnyade invasioner. Enligt enskildta underrättelser skall också sarhågan härtör icke vara så alldeles ogrundad. Tidvingar från Nevyork af den 21 Nov. berätta, att Franska eskadern redan börjat att bombardera San Juan de Ulloa, samt att 3600 man landsatts för att anala Vera Cruz. Blokaden af Buenos-Ayres bedrefs ännu den 20 October med mycken stränghet, enligt bref från Montevideo. Genesral-Guvernörn på Jamaica hade sett sig nödsakad att upplösa kolonial-församlingen samma dag som den sammanträdde , emedan den vägrade att företaga någon fråga, innan Guvernören återkallade en dem misshaglig författning rörande föngelse-väsendet. — En försoning mellan Berlin-ka och Romerska hofven synes förestå. London, den 21 December. Ju mera vi nalkas årets slut, ju mera förminskas aflärerne, och detta är en iakttagelse. som synnerligast besannas under julveckan. Den hufvndsakliga delen af affärer har också inskränkt sig till de nödvändighetsartiklar som användas till firande af julhögtiden. — Begäret för främmande Kaffe har, sedan sista post, altagit. men innehasvarne hälla på fasta pris: 200 säckar Brasil, fint ord. med färg, har omsatts till48s. Vewt. Gult Havana-socker har funnit någon efterfrågan: men de pris, hvilka oftererats, hafva icke ledt till någon omsättning. — Priset å Hvete bibehöll sig, ehuru efterfrågan var inskränkt. Linfrö har stigit I s. P quarter. — Bref från Köpenhamn, med gärdagens post, förmäla, att det i anseende till helgdagarne var stilla med såräl spanmäl som Kolonialvaror. — Från Hamburg hafva vi icke senare merkantila underrättelser, än af d. 21 Dec.; då skrifres: tillfölje af hvad som föregått i Londoner-marknaden, hafva vi under de sista dagarne hatt en liflig efterfrågan för ordin. sorter Brasiloch Domingo-kaffe, hvilka på spekulation köpts till å ;z sk. prisförhöjning mot föregående veckas. Batavia-kaffe hålles äfven i högre pris, åän under början af veckan. Begåret för bättre sorter hvitt Brasiloch Havana-Socker har märkbart tilltagit under de sista 8 dagarne, och marknaden för rått Socker i allmänhet har antagit en för årstiden ovanlig fasthet. — Man anser att den låga tullen af 1 s. V quarter Hvete, kommer att hålla sig någon tid i England, och man antager med temlig visshet, att i England tullen Å andra Spanmålssorter äfven kommer att uppnå sin lägsta ståndpunkt. Man icon 43 Elhoen som hatar att afhryfa sekennsfarfen. har. detta oaktadt.