Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 december 1838, sida 2

Insändt. Redan i flera månader har en mängd personer på allmänna Landsvågen häremellan och Kongsbacka, utmed de så kallade Långåslidorna i Fessbergs Socken, nattetid blifvit anfallna, slagna och rötvade, utan att från vederbörande någon åtgärd försports till denna osäkerhets afhbjelpande. Allmogen, som förer sina produkter till Götheborg, skyndar att begagna dagsljuset att komma förbi detta farliga ställe, hvilket gående personer ej våga passera, voro, de ock flera i sällskap. Huruvida hans Helighet Påfren. Kejsaren i Osterrike eller Kungen i Neapel svurit Deras Undersåtare allmän vägfrid, det vet man icke, men om det är en allmänt känd sak att dessa Potentater använda sin militär, att betrygga allmånna vågars säkerhet och att uppsöka och förfölja Stratröfvare, så synes man efter ett 25 årigt fredslngn, som vär militär ätnjutit, med skäl kunna fordra dess användande för detta ändamål, som i vigtighet torde öfverträfla den landssaderliga omsorgen, att, med en uppoffring af 6 tunnor Guld, hålla de Stockhohnske Rabulisterne i ordning och att bevaka Fader Nerman. Den fattiga allmogen såg då ätminstone någon frukt för de dryga utskylder den alltsedan kriget mäst erlägga. När Hr Landshöfding Edenhjelm, såsom Högste MilitärChet på Westra Kusten, med liknöjdbet kan ahöra de nästan hvar natt sig förnyande inbrottsstölder i det samhälle der han sjelf bor, utan att genom Militärpatruller eller på annat lämpligt sätt ådagalägga, åtminstone en god vilja att befria Stadens Innevänare från plundring och rofferi; så lär Allmogen på landet än mindre kunna vänta sig någon kraftig hjelp, utan sjelf få öfverlägga om bästa sättet huru allmän vägfrid kan återställas och framgent betryggas, ehuru svårt detta lär bli så långe Nifstidsoch fästningstängar, efter behag, få rymma undan fängelser och fångföring. I anledning af ofvanstående artikel, har Redactionen hos Konungens Befalluingshafvande i Länet begärt upplysning om förhållandet och fatt den underrättelse, att hvarken hos Konungens Befallningsh. eller hos Kronofogden i orten någon anmält sig hafva blifvit å vägarne inom den ifragasatta delen af Länet öfversallen eller gods honom fråntaget, men att deremot en af Fessbergs församlings ledamöter tillkännagifvit, att han hört omnämnas, det våld å allmänna vägen inom Socknen blifvit å någon vägfarande föröfvadt: att Konungens Befallningsh. i anledning häraf genast aflärdat skrifvelse till Pastor, med anmodan, att utlysa Sockenstämma och för församlingen framställa, hurusom den allmänna frideu blifvit bruten, och nödvändigheten att vidtaga sådane åtgärder, att säkerheten å vägarne icke blefve vidare störd, hvartill Församlingen. som närmast kände de inom Socknen vistande personer och kunde bevaka deras företag, bäst vore i tillsälle; att verksamma åtgärder, i anledning häraf, äfven följt, och nitiske mån inom församlingen förenat sig, att distriktvis vaka öfver ordningens vidmagthållande och vid sammantråden öfverlägga om de mätt och steg, som i sådant aseende borde vidtagas: att handräckning i följd deraf blifvit hos Konungens Befallningsh. begärd och meddelad för visitationer hos misstänkte personer inom församlingen, efter stulet gods, utan att dock något hittills anträffats: att det, som kan å väg blifvit en eller annan sråntaget, lårer vara af obetydligt värde; och att Konungens Besallningsh. insörväntar vidare underrättelser och besked, derjemte Kronobetjeningen blifvit anbesalld, att vidtaga alla med lag och författningar förenlige åtgärder till den allmänna såkerhetens skyddande och våldsverkares upp: täckande. Skepparen Petter Jonsson nedföll Julafton, af våda, från sitt förande fartyg Josephina, då liggande i stora hamnkanalen, och drunknade. Hans döda kropp medförde fartyget på dess resa till Malmö. Under d. 28 dennec hafva Insnectoren RYherr och Vaktmgstaren