———— —— — — — — — — — ———— —— —— — Underrättelserna med Hlamburger-posten af den II:te gå från Paris gill d. 6. från London till d. 7 innevarande månad, samt från Madrid till d. 28, och fran Newyork till d. 19 sistl. November. Att Marskalk Gerard skuile blifva utnämnd till Chef för Nationalgardet, ansågs för afgjordt. I Paris kände man att franska eskadern d. 26:te October inträffat i Havana, för att otörtötvadt afga till Vera Cruz, som nu hotas med ett bombardement af den förenade franska flottan, om Mexikanska regeringen icke ingar pa Frankrikes ultimatum. Genom telegraf-underrättelse ville man veta, att franska trupparue lemnat Ancona. — Den 7:de ioträffade Lord Durham i London, efter att på sin uppresa från Plymouth på olika ställen hafva mottagit lyckönsknings-adresser. I sine svar på näwnde adresser uttalade han sin tillförsigt till Parlamentets opartiska bedömande af hans handlingssätt. sitt intresse för de Nordamerikanska Koloniernas vålgäng, och i allmänhet sin tillgifvenhet för folkets sak. Af officiella rapporter från Canada finner man, att den franska befolkningen samlat sig till stort antal i olika rigtningar. och gripit till vapen mot engelska trupparne; ensamt i Napierville stodo 4000 man under befäl af Dr Robert Nelson, Dr Coti och Gagnon. Det hade redan på flera ställen kommit till träffningar mellan insurgenterne och milicen samt engelska truppar. Det synes äfven som om Canadiska insurgenterne och deras vänver från Förenta Staterna. des. k. sympathisers, äfven hafva för afsigt att under vintren indraga Öfra Canada i sine revolutionära planer, hvilket föranledt en proklamation af vice Guvernören, Sir George Arthur. Af de senaste notiserne från Nedra Canada synes dock, att patrioternas företag icke krönts med synuerlig framgång, och de insurgerade distrikterne synas för det första vara öfverväldigade; man befarade dock att de grymheter, som föröfvats af de loyala, skulle drifva den Franska befolkningen till förtriflan; enligt Montreal Herald, skulle nemligen hela landet ofvanom Laprairie föregående Söndagen haft anblicken af ett eldhaf, och icke ett enda, Insurgenterne tillhörigt, hus bade förskonats. Underrättelserne från Canada gå till den 13 November. — Iusurrektionen i Sevilla ansåg man i Madrid redan som dämpad. då juntan icke fennit anklang i de öfrige Andalusiske provinserna. Man väntade de begge affällige Generalerne Cordova och Narvaez till Madrid, hvarest de, såsom medlemmar af Cortez. skulle af dem dömas. Emedlertid har Aragonien förklarat sig oafhängigt af Spanska regeringen, och låtit utfärda en proklamation, underteknad af General San Niguels. Den 27 underteknade Drottningen en ordonnans. utnämnande Hertigen af Gor till Utrikes-, H:r Armendariz till Inrikes-, H:r Govantes till Justitieoch General Alaix till Krigsminister. Den sistnåmnde hade dock ännu icke intråffat i Madrid, och hans antagande tyckes bero ej mindre af honom sjelf, än af Espartero. Finansminister saknades ännu. Majoriteten inom Cortes tyckes vara för denna sammansättning, som har Martinez de la Rosa till hemlig ledare ; men det kommer numera i Spanien icke ensamt an på hvad Cortez tycka, utan sastmera på om provinserna finna sin räkning dervid. — Årstiden synes hafva något förlamat affårerna i Newyork.