ra anmärkningar om användandet af Kapitaler för det allmänna bästa. lera föregående uppsatser i denna tendens föranläta äfven oss att , åt umänna bästa, ägna några ord, hvilka vi önska mätte blitva bede. En låg räntefot (pengar för godt köp) är för hvarje Land visserligen en åa stor fördel, likväl bör densamma icke vara en följd af en viss grad Trksamhet i några eler alla delar af näringarne; ty, i så fall, är den meillad än verklig, och skulle snart förändra sig, om en större eller minÄErksamhet hastigt trädde i den förra overksamhetens ställe. Pet är en lycka i våra närvarande tider, att verlds-penuingmarknaden Umera är så tillsluten som förr, och att kapitaler äro tillgängligare, så Autsigter visa sig till en reel mer eller mindre lucratif anläggning. För FiadComma detta, är, framför allt, nödvändigt, att de, som söka och 2Å använda kapitalerne. utveckla en viss grad af insigt och verksamhet ; Så bör tillika antagas, att just desse, synnerligast och endast genom förAden, dem man kallar allmänna, kunna härtill äggas och skickliggöras. tt sådant förhällande utvecklar sig, uppkommer snart det, som är grundför all mensklig beröring -— förtroende. Med och genom förtroende Aiting framåt. utan det star allting still. Näringarne fördela sig i trenskvrulgrenar, neml.: Xkerbrnk. Handel och Fabriksväsen med dertill höse hnandtserk. Hvar och eu af dessa näringsgrenar, så svart den motsvaSå fordringar, hvartill allmänheten, i enlighet med den fortskridande tiÄTraf. är berättigad. har ansprak på förtroende, följakteligen äfven på unfd af kapital. Svårt är det emedlertid att ufgöra, hvar helst det vara såm, i afseende på det allmänna bästa. den ena eller andra näringen bör sädesvis med kapital understödjas. Hvar och en af dessa kan, för sig, ATi större eller mindre mån, allt efter omständigheter och lokala förhål. Då emedlertid alla hafva ett ovilkorligt gemensamt samband med dra. är det, på det hela, icke tänhbart att det allmänna kan blitva st med. att ex näring i synnerhet understödjes. under det att de andre Uner mindre lida. Om handeln kunde man kanske säga, att då den icke Terar satan endast förmedlar, den också äger mindre anspråk på kapitaltöd, än de öfrige brancherne; men just denna förmedling är, ÄArrarandåe tider. så ytterst rigtig, att, utom densamma, de brancherna väl kunna väegetera men icke blomstra. Kortfrån hvilka serskildta synpankter man än må betrakta saken, nganting positit utrönas om det töreträde til! kapital-understöd, som na eller andra näringen , i alsecnde på det allmänna bästa, kan na. sFaägot positift, i denna delen, ligger blott i syftemålet att omedelRgeagna det allmänna, en källa hvarur enhvar uppmanas att flitigt ösa, Åcj det allemkuna. och foljakteligen hvar och en af dess delar, slutÄskall törtorka. A nyere tider är det. ibland annat, kanaler och förbättrade vågar. och Ånydaste, jeruvägarne. som i synnerhet gagnat det allmänna. Ju fullfare derföre dessa medel äro, desto bättre. et är lika dåraktigt att tro det akerbruket, utom sådane allmänt lige hjelpmedel, kan proportionaliter förränta de på detsamma ankepitaler. som att Uande!. Fabriker, till och med Handtverk skuldm förotan, kunna tillfyllest ersätta möda och arbete. Jet är saledes uppenbart, att hvarje Land har ett positift öfverväuintres-e att se kapitaler använda i denna rigtving. xistera nu Institutloner, hvilka hafva namnet för att styra Kapie, så bör denna omsorgen ligan dem synnerligast om hjertat. enär I andra hall blott ofullkomligt skola kunna rättfärdiga sitt renomå. de gagna det allmänna, gagna de hvarje enskild vida bättre, än hå mänga andra sätt kan ske. å länge man icke törmår uppfatta denna sanning och derom blifva Askola också Närimgarne, i sin helhet, förblifva i ett mer eller mindre le till-tana. NN Öfnings-erxp å man i Frankrike länge insett bristerna i de unvarande undervisinstaltema för personer, som ägna sig åt Kofferdi-sjömansyrket, har apiten Lucas från Belle-isle kFommit på den tanken, att för detta årrutensta ett fartyg till en resa kring jorden. Ett hundrade yngaf välmående slägier få plats om bord och komma att behandlas mma sätt. som eleverna vid Sjömans-skolan i Brest. De erhålla unning i Franska, Engelska och Spanska språken, ritning, geografi med de på ländernas historia, deras produkter, industri, sjösartsoch Is-författningar. samt i synnerhet den theoretiska och praktiska naMouen. Utmärkt skicklige lärare äro redan antagne; befäl och mankomma dessutom att väljas med största noggrannhet. )å expeditionen icke är förenad med någon handels-spekulation, kan besöka alla de märkvärdigaste platser på jorden och samla en mängd sa upplysningar för vetenskaperna och den nationala industrien. esan kommer att upptaga trå eller tre år. De elever, som deltagit — — a . . — ND s7 2