Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 november 1838, sida 1

, handteringens friare utveckling i allmänhet nödiga stad skjuta med afgörande af frågan om härdfrihet. och, mete som i den nu utfärdade kungörelsen föreskrifves, angåäendepnre afgifter, äfven låta frågan om förändrad skatt för den redan mes tillverkningen hvila, intildess Kongl. Maj:t. efter öfverläggning ed Ständerna, kan bestämma hvad för ifrågavarande hufvudnärings befrämjande i alla delar kan vara nödigt och med allmän och enskild rätt förenligt. I följe häraf stadgas i 8. 1. : Den, som vill anlägga nya Stävgjerns-hårdar, Puddlingsoch Vällugnar med dertill hörande Valsverk, eller andra Verkstäder för Tackjerns nedsmältning och beredande till smidigt jern, ingifve derom till Oss underdanig ansökning: och vele Vi. sedan Vart och Rikets Bergs-Collegium hördt blifvit samt behörig undersökning, der den nödig pröfvas, söregått, Värt nådiga beslut i ämnet meddela, i enlighet hrarmed Bergs-Collegium, da ansökningen blifvit bifallen, äger att privilegium i vanlig ordning utfärda. Frågor om smides-flyttning eller förändring och utbyte af verkstäder vid förut privilegierade Stångjernsoch Amnesjerns-verk, äfvensom om anlåzgning. siyttning eller förändring af Jernoch ÅSta!-manufakturverk, hvartill ock räkuas Vattensläggor, pröfvas af hergs-Collegium, i enlighet med dithörande gällande Författningar. 8. 2 Auläggning af Stångjerns-härdar. Puddlingsoch Vällugnar med Valsverk samt andra Verkstäder för den gröfre jern-ocimstal-förädlingen, kommer. så väl inom som utom Bergslag. att sasom tillåten anses, då sökanden dertill. jemte rättighet till byggnadsplats. åtvensom vattentall, då detta sedaare erfordras, kan styrka, att ett inom orten tillgängligt. för det afsedda behofvet, efter de i S:dje 3. stadgade grunder, tillräckligt skogseller kolfang finnes att tillgå, som för andra Jernverk, ädlare Verk eller inom Bergslag för dervarande tackjerosblasning icke är förut påräknadt. 8. 3. Skogseller kolbehofvet för nya Stångjernaoch Jernföräådlinga-verk kommer att beräknas efter följande allmänna grunder: För en vanlig Stangjernshärd ......................... 900 läster. För en Wallonhärel ............ .. ................... 1,.400 — För en knipphammare med eldstad, till uträckning af KnippBandoch bhziultjern ........................ 1930 — För en Rärhhammare med eldstat, till rotsekapssmide, lia-mide eller för b-råännståls uträckving ............ 130 — För 2 eller 3 Spikkan rar med tillhörande ed-tad eller ässja 120 — För 4 till och med 6 Spikbamrar. med begagnande af 2:ne eldstäder ............... .. ..... 210 — Vid tillämpningen häraf ma likväl. när Skogsupskattningen blifvit med bahörig noggranhet gjord, uppa en vid koltillgangens beräknande för Vers het uphommande brist af några få läster, afseende icke få-tar. För en Stalngn beräknas ärligen 200 kubikfamnar ved eller motsvarande belopp kol, samt för ett Plat-salsverk 3 å 400 kubikfamnar ved eller mera med afseende på antalet af Glödg-ugnar. som skola begagnas; men vid anlåggning af så vål Puddlingsoch Vällugnar med dertill hörande Valsverk, sem ock andra bår ofvan icke ommHEtanda Jernförädlingsverk, kommer shogsfangets beräknande att bero på särskitd pröfuing i hvarje fall, efter sig dervid företeende owständigheter. 8. 4 För så väl nya Stångjernsverb. som för de redan privilegierade Jernverk. så inom som utom Bergslag. darnti jemväl Bergsmanshamrarne inberäknade, kommer, säsom allmän grund för ärliga tillverknings-beloppets bestämmande, att antagas en beräkning af 18 tunnor kol för bvarje Skeppund Stånvgeller Amnerjern: börande, hvad redan privilegierade Jernverk och Bergsmans-hamrar beträffar. ägarne deraf. så vida de önska att i deras privilegierade smide erhålla den tillökning. som svarar emot beräkning af 18 iunnor kol, i stället för den hittills i allmänhet antagna grund af 24 tunnor per Skeppund. derom göra anmåälan hos bergs-Colleginm, som då har att utan vidare omgång Resolution a sådan tillökning i behörig ordning meddela, Vid redan anlagda Verk komma frihetsår för nya härdar icke att till: delas, äfvensom, med undantag af hvad för Vesteroch Norrbottens Län särskilt stadgadt är. srihetsar ej eller för nya Stångjerns-verk beviljas, derest icke giltiga skäl i något särskilt fall skulle föranleda medgifvandet derafi föga bebodda trakter af Stora Kopparbergs, Wermlands, Gefleborgs, VesterNorrlands eller Jemtlands Län; utan skall smides-skatten utgöras från och med det år, då tillverkningen kommit i gång. Vissa byggnpadsår vele Vi dock, när vytt sådant Jernverk skall anläggas, uppå derom af ägaren gjord underdånig anhållan, i hvarje fall i nåder bestämma; dock med vilkor att, om Verket före den utsatta byggnadstiden blifvit färdigt. skatten skall utgå i den mån Bruksrörelsen vid en eller annan verkstad börjat bedrifvas. Är vid byganadsårens utgång Verket ännu ej upbygdt, vare privilegiiinnehafvaren likväl skyldig att smidesskatten derefter årligen erlägga. så.vida privilegii-rätten bibehållas vill; men försummas sådant, må det ej förmenag annan sökande att sig anmäla till Jernverks inrättande på det för sådan ny anläggning då tillgängliga skogsfånget